Att hoppa
Att hoppa kan vara svårt. När man kan det så framstår det kanske som ganska enkelt. Men egentligen så är det en hel del som ska synkas i hjärna och kropp. Tjejbarnet har lyckats med det nu.
Första hopptekniken bestod i att stå still med fötterna och så knixa med benen. Inte godkänt.
Andra tekniken gick ut på att stega sig framåt med en fot i taget med knixande ben. Inte heller godkänt.
Sen nyligen så lyckades tjejbarnet faktiskt lyfta från marken med båda fötterna samtidigt. Om hon fick hålla nån i händerna samtidigt. Inte godkänt, nej tyvärr. Men ack så skoj!
I måndags hoppade hon själv. Hon står alldeles still, annonserar att nu ska hon hoppa och sen trycker hon ifrån. Och båda fötterna lämnar marken samtidigt. Vilken lycka!
Men att landa är svårare. Hon landar nämligen på hälarna. Det verkar göra litelite ont, och det är ytterst svårt att hålla balansen, så allt som oftast sätter hon sig ner i en hast. Åsså upp igen och hoppa mera!
Första hopptekniken bestod i att stå still med fötterna och så knixa med benen. Inte godkänt.
Andra tekniken gick ut på att stega sig framåt med en fot i taget med knixande ben. Inte heller godkänt.
Sen nyligen så lyckades tjejbarnet faktiskt lyfta från marken med båda fötterna samtidigt. Om hon fick hålla nån i händerna samtidigt. Inte godkänt, nej tyvärr. Men ack så skoj!
I måndags hoppade hon själv. Hon står alldeles still, annonserar att nu ska hon hoppa och sen trycker hon ifrån. Och båda fötterna lämnar marken samtidigt. Vilken lycka!
Men att landa är svårare. Hon landar nämligen på hälarna. Det verkar göra litelite ont, och det är ytterst svårt att hålla balansen, så allt som oftast sätter hon sig ner i en hast. Åsså upp igen och hoppa mera!
Saker man kan göra med sjukt tjejbarn
Titta på ankorna
Kasta stenar i älven
Trilla i älven och sen gå hem i provisorisk outfit
Äta saftigt päron och titta på folk i solen
Plocka svamp och åka bärstol
Äta sand
Spela minigolf (och göra en spik som första golfslag någonsin, det ni!)
(på denna bild försöker tjejbarnet krypa genom hålet. Det går inte så bra.)
Det kan vara ganska trevligt att vara prickig ibland!
Kasta stenar i älven
Trilla i älven och sen gå hem i provisorisk outfit
Äta saftigt päron och titta på folk i solen
Plocka svamp och åka bärstol
Äta sand
Spela minigolf (och göra en spik som första golfslag någonsin, det ni!)
(på denna bild försöker tjejbarnet krypa genom hålet. Det går inte så bra.)
Det kan vara ganska trevligt att vara prickig ibland!
Idag är det lerfest!
Idag är det lerfest!
Great success!
Det verkar funka det här. Nu sover barnet igen. Efter ett hysteriskt anfall, typ det värsta jag sett. Men det är nog mkt som spelar in, typ prickar, trots, och att inte vilja sova middag mitt i allt det roliga.
Någon napp har hon inte nämnt.
Att åka tåg i 6 timmar om nån vecka, utan napp att tysta och lugna barnet med skall bli en upplevelse dock...
Någon napp har hon inte nämnt.
Att åka tåg i 6 timmar om nån vecka, utan napp att tysta och lugna barnet med skall bli en upplevelse dock...
Nappstopp
Efter att tjejbarnet två nätter i rad somnat utan nappen (tutte) i truten så tänkte jag att, fuck it, nu är det slut! Så lunchvilan idag blev utan napp. Det tog visserligen 20 minuter för barnet att somna och hon var rätt sur. Men somnade gjorde hon.
Kanske är det inte så strategiskt att rycka nappen från ett sjukt och trotsigt barn. Men jag kände, att har det funkat nu av bara farten, så kan vi lika gärna fortsätta utan innan hon blir besatt av eländet. Det är nog svårare att förhandla med en treåring. Om det här går vägen så har hon glömt nappen om 2 dagar typ...
Kanske är det inte så strategiskt att rycka nappen från ett sjukt och trotsigt barn. Men jag kände, att har det funkat nu av bara farten, så kan vi lika gärna fortsätta utan innan hon blir besatt av eländet. Det är nog svårare att förhandla med en treåring. Om det här går vägen så har hon glömt nappen om 2 dagar typ...
Svinkoppor för det andra.
Så fick vi hämta tjejbarnet från dagis idag vid 10-tiden. Hon hade utvecklat svinkoppor. Jävla skit. Tråksjukdom. Tjejbarnet kommer att vara illpigg i en vecka och vilja gå till dagis, men si det får hon inte. Hon kommer att stampa och gnälla och skrika, för det verkar vara det som roar henne mest just nu (såvida hon inte är hos folk, då minsann uppför hon sig). Hon får inte heller gå och bada (antar jag då det är smittsamt med svinkoppor). Så vi får väl stanna hemma och baka i en vecka. Tråååååk.
En fördel med pappas jobb är att det ligger nära dagis och att han i många fall kan vara flexibel vid akuta sjukdomar och komma med kort varsel. En stor nackdel är att det ibland inte spelar någon roll hur långt varsel man har, för är det en begravning som är inplanerad kan han inte gärna vabba. Som tillexempel på fredag. Då mamma nu istället måste stanna hemma istället för att åka till Stockholm.
P.S. Visserligen får jag fara till Stockholm något senare, så det är inte sååå synd om mig. D.S.
En fördel med pappas jobb är att det ligger nära dagis och att han i många fall kan vara flexibel vid akuta sjukdomar och komma med kort varsel. En stor nackdel är att det ibland inte spelar någon roll hur långt varsel man har, för är det en begravning som är inplanerad kan han inte gärna vabba. Som tillexempel på fredag. Då mamma nu istället måste stanna hemma istället för att åka till Stockholm.
P.S. Visserligen får jag fara till Stockholm något senare, så det är inte sååå synd om mig. D.S.
Barnvakt för det första
Igår var det föräldramöte på dagis. Både mor och far var närvarande, och tjejbarnet var hos barnvakt. För första gången var barnvakten obesläktad med familjen. Hur skulle det gå? oroade vi oss inte alls.
Vi stannade bilen, slängde över tjejbarnet i famnen på familjen Åström och vinkade och for igen. Inget jidder. Kvällens enda sammanbrott kom då vi kom tillbaka efter mötet och antydde att vi skulle hem. Det ville inte tjejbarnet som nog velat bli barnvaktad i flera dagar om hon fått bestämma själv...
På föräldramötet sas inte mycket vettigt och organisationen och presentationen av verksamheten var obefintlig/luddig/ointressant. Som tur är så är pedagogerna fantastiska med barnen och det är ett jättefint dagis, så lite brist på mötesstruktur kan jag leva med. Henrik ruttnade dock då bibliotekstanten (som stod och mumlade om vikten av att läsa för sina barn) började högläsa för 70 vuxna människor och slösa med vår tid... Total waste of time ansåg far. Jag tyckte det var ganska mysigt.
Fastfast, jag anmälde mig som frivillig representant till föräldrarådet, lite utrymme för färändring/förbättring finns det allt...
Vi stannade bilen, slängde över tjejbarnet i famnen på familjen Åström och vinkade och for igen. Inget jidder. Kvällens enda sammanbrott kom då vi kom tillbaka efter mötet och antydde att vi skulle hem. Det ville inte tjejbarnet som nog velat bli barnvaktad i flera dagar om hon fått bestämma själv...
På föräldramötet sas inte mycket vettigt och organisationen och presentationen av verksamheten var obefintlig/luddig/ointressant. Som tur är så är pedagogerna fantastiska med barnen och det är ett jättefint dagis, så lite brist på mötesstruktur kan jag leva med. Henrik ruttnade dock då bibliotekstanten (som stod och mumlade om vikten av att läsa för sina barn) började högläsa för 70 vuxna människor och slösa med vår tid... Total waste of time ansåg far. Jag tyckte det var ganska mysigt.
Fastfast, jag anmälde mig som frivillig representant till föräldrarådet, lite utrymme för färändring/förbättring finns det allt...
Dagens visa
Dagens visa som går på repeat denna morgon:
Här kommer Pippi Lååångprumpen, här kommer Pippi Låååångprumpen, här kommer Pippi Lååångprumpen osv osv...
Iklädd pyamasbyxorna på huvudet.
Här kommer Pippi Lååångprumpen, här kommer Pippi Låååångprumpen, här kommer Pippi Lååångprumpen osv osv...
Iklädd pyamasbyxorna på huvudet.
En liten norrlänning.
Nu börjar tjejbarnets språk förändras. Hon påverkas och formas ju inte längre av bara mor och far, och det språk vi använder, utan nu även av dagisfröknarna och kompisarna. Denna vecka har hon slängt sig med två ord som inte kommer hemifrån. Inte från Stockholm, inte från oss, utan från hennes värld, den som består av Sollefteå. Den värld som hon ska växa upp i och som är så långt bort från Stockholmoch min värld.
Hon säger kaviAAr. Och hon säger tutte om nappen.
Två småsmå ord som gör mig ledsen inombords. Inte för att hon lärt sig dom på fel sätt eller nåt, utan bara för att hennes värld ser så mycket annorlunda ut än min. För henne är det så självklart. Med norrland.
Hon säger kaviAAr. Och hon säger tutte om nappen.
Två småsmå ord som gör mig ledsen inombords. Inte för att hon lärt sig dom på fel sätt eller nåt, utan bara för att hennes värld ser så mycket annorlunda ut än min. För henne är det så självklart. Med norrland.
Lilla draken kommer!
Tjejbarnet noterade att pappa pratade med farmor i telefon. Tjejbarnet ville gärna ringa farmor igår och prata, men det blev inte av, så idag ville hon gärna prata lite hon med, och lyckades koncentrera sig så länge att hon lyckades klämma fram ett antal Hallå! och några ord om dagens bravader. Sen vandrade hon iväg en bit med telefonen, försvann bakom soffan. Sen var det inte tjejbarnet som kom fram igen, utan lilla draken! Telefonen låg kvar bakom soffan. Lilla draken hoppade fram med ett vrål!
Lilla draken tycker om att stampa med fötterna och vråla WÄÄUUUU!!! och springa efter mamma och "krämmas". När mamma hoppar till och skriker i falsett så tjuter lilla draken av skratt och sen vrålar lilla draken igen och igen och igen. Det är den bästa leken.
Lilla draken tycker om att stampa med fötterna och vråla WÄÄUUUU!!! och springa efter mamma och "krämmas". När mamma hoppar till och skriker i falsett så tjuter lilla draken av skratt och sen vrålar lilla draken igen och igen och igen. Det är den bästa leken.
Olika katter
Tjejbarnet har ju lärt sig att sch-a åt katterna, som pappa gör då de dummat sig. När katterna ligger och sover i godan ro så smyger tjejbarnet fram och väser åt dom så di hoppar och springer iväg. Hon smäller gärna till dom lite lätt för att fösa iväg dom även. Ingen kärlek här inte!
Märkligt nog så betedde hon sig helt annorlunda då hon träffade på en katt hos Putte och Maja. Den katten ville hon gärna klappa. Katten var lugn och fin och spann och buffade mot tjejbarnet så att hon nästan trillade omkull. Tjejbarnet följde efter katten i en halvtimme. Hon ville helst att katten skulle gå bredvid henne, på promenad liksom. Eller att den skulle ligga på rygg så hon kunde klappa den på magen. Katten ville mest sitta still. Tjejbarnet fick gärna klappa, den verkade inte ha något emot det, men stilla ville den minsann sitta. Tjejbarnet protesterade.
"Stå upp katten! Kom! GåååÅÅÅÅ!!! Bära katten lite. Neeej, tuuuung!" hojtar hon och försöker lyfta katten som är nästan lika stor som henne själv. När det inte går börjar hon ett nytt projekt, att mata katten. Med gräs och jord. På kattens mage. Katten ligger nu på rygg och förväntar sig klappar och gos. Inte jordkockor i pälsen... Men tjejbarnet är nöjt!
Den katten var tydligen fin och bra. Hon kunde knappt slita sig ifrån den. Jag fick muta med pizza. Katterna hemma springer hon efter och skriker. De är livrädda. Och tjejbarnet får inte längre klappa dom alls, möjligen om de sover...
Tjejbarnets bästis.
Märkligt nog så betedde hon sig helt annorlunda då hon träffade på en katt hos Putte och Maja. Den katten ville hon gärna klappa. Katten var lugn och fin och spann och buffade mot tjejbarnet så att hon nästan trillade omkull. Tjejbarnet följde efter katten i en halvtimme. Hon ville helst att katten skulle gå bredvid henne, på promenad liksom. Eller att den skulle ligga på rygg så hon kunde klappa den på magen. Katten ville mest sitta still. Tjejbarnet fick gärna klappa, den verkade inte ha något emot det, men stilla ville den minsann sitta. Tjejbarnet protesterade.
"Stå upp katten! Kom! GåååÅÅÅÅ!!! Bära katten lite. Neeej, tuuuung!" hojtar hon och försöker lyfta katten som är nästan lika stor som henne själv. När det inte går börjar hon ett nytt projekt, att mata katten. Med gräs och jord. På kattens mage. Katten ligger nu på rygg och förväntar sig klappar och gos. Inte jordkockor i pälsen... Men tjejbarnet är nöjt!
Den katten var tydligen fin och bra. Hon kunde knappt slita sig ifrån den. Jag fick muta med pizza. Katterna hemma springer hon efter och skriker. De är livrädda. Och tjejbarnet får inte längre klappa dom alls, möjligen om de sover...
Tjejbarnets bästis.
Pappa kommer med bussen! har tjejbarnet tj...
Pappa kommer med bussen! har tjejbarnet tjatat om i dagarna två. Pappa har ju varit i Stockholm hela helgen. Idag stog vi och tog emot pappa på station. Tjejbarnet överraskade med en ny skill. Helt spontant utan att vi frågat så berättade hon för pappa att hon plockat rönnbär på dagis. Spontant! Hon kommer alltså ihåg att hon plockat rönnbär, tänkt på att det var roligt, och att informationen skulle kunna vara relevant för pappa! Och hon har ord nog att uttrycka sig. Jag tyckte iallafall att det var ett coolt framsteg!
En usel kock.
Man vet att man misslyckats med middag när nästan-två-åringen klagar: Mamma, inte goda makaooner, smakar äckligt!
Jag kan då konstatera att de är osaltade och halvt råa. Tjejbarnet fick enbart kättbullar med ketchup till middag, vilken morsa man är va?
Jag kan då konstatera att de är osaltade och halvt råa. Tjejbarnet fick enbart kättbullar med ketchup till middag, vilken morsa man är va?
Titta det är mlöl!
Idag har tjejbarnet lekt med mjöl. Jag skulle kunna skriva att hon bakat, men det vore lite att ta i eftersom hon faktiskt inte skapade nånting värt att stoppa i ugnen. Hon åt en del deg däremot. Och mjöl. Jag själv och Maja (vars eminenta vedeldade stenugn vi bakade i) bakade tjusiga tunnbröd som kommer räcka halva vintern. Idag har tjejbarnet även försökt leka med hunden (Fyra), lyckats klappa en slö katt, äta god pizza, sjungit "Bamsespindeln" hundra gånger, sjungit en egenkomponerad sång "Ja vill ha macka" tusen gånger, samt varit med om en punktering på bilen och hjälpt till att laga den.
Jahaja, och på vilken sida av sängen var d...
Jahaja, och på vilken sida av sängen var det tänkt att jag skulle sova?
Ett äppelkrutt!
Tjejbarnet har flera dagar i rad suttit vid middagsbordet och pratat om ett äppelskrutt. Hon gör rörelser till också upptäckte jag efter ett tag. Ju mer jag lyssnar och frågar desto klarare blir det att detta är någon sång/ramsa som sjungs på dagis. Något om ett äpple i ett träd som växer när solen skiner och sen ramlar ner och så äter man upp det. Den går ungefär såhär:
Litet äpple, greeen. Stooor, solen sken! Lamla. Vare inge mer bara litet äppelkrutt!
Och när hon sjunger "äppelkrutt" så kupar hon händerna i en liten boll och sjunger med lite röst och det är det absolut sötaste jag någonsin sett!
Någon som känner till ramsan/sången och kan bidra med text och musik?
Litet äpple, greeen. Stooor, solen sken! Lamla. Vare inge mer bara litet äppelkrutt!
Och när hon sjunger "äppelkrutt" så kupar hon händerna i en liten boll och sjunger med lite röst och det är det absolut sötaste jag någonsin sett!
Någon som känner till ramsan/sången och kan bidra med text och musik?
Besvikelse
Häromkvällen skulle tjejbarnet hjälpa till att mata katterna. Hon fick hälla upp mat i skålen (och plocka i alla bitar som hamnade utanför) och fylla på vatten. Sen stog vi och väntade på att katterna skulle komma och ta för sig. Vilket de gjorde omedelbums. Tjejbarnet blev så förtjust att hon pep till och gjorde en hastig rörelse, vilket fick katterna att fly iväg (som många av er känner till så är det rätt fega katter) innan de hunnit börja äta.
Och tjejbarnet blev såååå besviken. Hon som hade lagt upp mat, och ropat att katterna skulle komma, och så kom de, men de åt inte av maten hon hällt upp. De ville inte ens smaka. Att det var hon själv som skrämt bort katterna kunde hon ju inte veta, hon tog det personligt. Tårarna rann i floder. Hon gick efter katten och ropade att dom skulle komma och äta mat. Och ju mer hon ropade och följde efter desto mindre sugna på mat blev ju katterna... Hon var förkrossad.
Tillsist lyckades jag lugna ner henne och förklara att katterna vill vara ensamma när de äter, och att vi skulle stå utanför badrummet (där matskålarna står) och titta in, och vara alldelesalldeles tysta. Vi smög. Och katterna kom och åt.
Och tjejbarnet strålade av stolthet och berättade för mig att hon själv matat katterna.
Och tjejbarnet blev såååå besviken. Hon som hade lagt upp mat, och ropat att katterna skulle komma, och så kom de, men de åt inte av maten hon hällt upp. De ville inte ens smaka. Att det var hon själv som skrämt bort katterna kunde hon ju inte veta, hon tog det personligt. Tårarna rann i floder. Hon gick efter katten och ropade att dom skulle komma och äta mat. Och ju mer hon ropade och följde efter desto mindre sugna på mat blev ju katterna... Hon var förkrossad.
Tillsist lyckades jag lugna ner henne och förklara att katterna vill vara ensamma när de äter, och att vi skulle stå utanför badrummet (där matskålarna står) och titta in, och vara alldelesalldeles tysta. Vi smög. Och katterna kom och åt.
Och tjejbarnet strålade av stolthet och berättade för mig att hon själv matat katterna.
"Titta här, vassegod alla här paket! Jag h...
"Titta här, vassegod alla här paket! Jag har bakat fint paket, vassegod pappa, mamma också får paket! Mera paket, okej! Nu kommer till alla."
Veckorapport: och Annie var här!
Fullt upp har vi haft hela veckan, finbesök av moster Annie som följde med i bilen tillbaka från Hufvudstaden. Då har man ju inte tid att blogga utan vill umgås så mycket som möjligt, vi ses ju inte så många dagar om året!
På måndagen var vi alla lediga, och besökte Kvickroten där vår kompis Gustav jobbar, en mysig gård med vanliga djur på. Alldeles lagom äventyrligt tyckte tjejbarnet, hon har liksom inget behov av att se spektakulära exotiska djur utan det räcker alldeles utmärkt med tuppar och grisar och sånt. Lite försiktig var hon, vågade inte klappa varken marsvin eller chinchillor. Kycklingarna var roliga att se på, och grisarna var söta tyckte hon annars.
Tisdag och onsdag arbetade yours truly, medan tjejbarnet och Annie roade sig själva med parkhäng och kakbak.
Gissa vilken kaka Annie bakat?
Parkhänget:
Annie lärde tjejbarnet den nya tuffa drakleken och de sprang mångamånga varv i lägenheten vrålandes och morrandes och kloandes.
En omgång draklek även utomhus:
På torsdag morgon vinkades Annie av, sorligt att säga hejdå, vi ses inte förrns i vår nån gång, och då kommer ju tjejbarnet vara 2ochetthalvt typ, ganska stor skillnad på hur hon är nu. Sorgligt värre. Hoppas mor och far kan spara ihop till en liten semestersväng till alperna så tjejbarnet får leka mer drake!
På måndagen var vi alla lediga, och besökte Kvickroten där vår kompis Gustav jobbar, en mysig gård med vanliga djur på. Alldeles lagom äventyrligt tyckte tjejbarnet, hon har liksom inget behov av att se spektakulära exotiska djur utan det räcker alldeles utmärkt med tuppar och grisar och sånt. Lite försiktig var hon, vågade inte klappa varken marsvin eller chinchillor. Kycklingarna var roliga att se på, och grisarna var söta tyckte hon annars.
Tisdag och onsdag arbetade yours truly, medan tjejbarnet och Annie roade sig själva med parkhäng och kakbak.
Gissa vilken kaka Annie bakat?
Parkhänget:
Annie lärde tjejbarnet den nya tuffa drakleken och de sprang mångamånga varv i lägenheten vrålandes och morrandes och kloandes.
En omgång draklek även utomhus:
På torsdag morgon vinkades Annie av, sorligt att säga hejdå, vi ses inte förrns i vår nån gång, och då kommer ju tjejbarnet vara 2ochetthalvt typ, ganska stor skillnad på hur hon är nu. Sorgligt värre. Hoppas mor och far kan spara ihop till en liten semestersväng till alperna så tjejbarnet får leka mer drake!
Pappa har kommit hem! Och han hade med sig...
Pappa har kommit hem! Och han hade med sig en present, jippii! "Titta har fått en pessent" säger tjejbarnet och bryter sig in i magen på katten dit där allt godiset finns...
