tjejbarnet

Nu har tjejbarnet fått plats på dagis. Akalla Hill heter det, låter ju lite sådär lagom förortigt. Vi har inte varit och inspekterat dagiset, utam valde efter närhetsprincipen, samt att de hade finast utegård. Sedan vi gjorde valet i våras så har jag läst en bok om hur man väljer dagis och därmed kommit på en miljon frågor att ställa och tusen saker att inspektera, menmen, det blir säkert bra. Juno känner iaf några andra barn som går där. Egentligen ville vi in på ett föräldrakooperativ som verkar nice, men eftersom vi ska flytta så kändes det lite muppigt att engagera sig i ett kooperativ i 4 månader för att sedan dra... Och tjejbarnet är ju inte tillräckligt medveten för att märka skillnad på mo hon går i ett fint och bra kooperativ eller i kommunal förskola. Eller, hon lär ju märka om dagiset är fint och bra, men det kan ju det kommunala vara även. Plus i kanten med Akalla Hill är att hon kommer få mycket etnomultikultikompetens, vilket hon inte skulle få på kooperativet, det är där de svenska barnen går. Fast jag tror inte tjejbarnet märker om hon leker med små muslimbarn eller pingstkyrkobarn eller scientologungar.

Så när hon går på dagis så kommer man vara tvungen att fira massa högtider. Typ Halloween. Fy fan.