tjejbarnet

För lite drygt tre månader sedan kämpade sig tjejbarnet upp i stående, mot leksaksbacken i vardagsrummet. Sedan dess har hon stapplat tappert längsmed möbler och fastklängd i mammas byxben, stadigare för var dag. Men ändå långt ifrån att släppa taget och stå på egna ben.

Men idag, oh glory hallelujah, så stog hon! Och som hon stog, stabilt som den stadigaste klippan. Så glad över sitt nya tilltag att hon inte bara stog, utan även klappade händer samtidigt! Vilken bedrift, ring cirkusen, ett underbarn! (OK, jag är sjuukt stolt).

När pappa kom hem  så ställde vi tjejbarnet på golvet, och så hetsade vi henne lite, och döm av vår förvåning vad tror ni att vi ser? Jo, ett litet litet litet första steg!

Imorgon ska jag ordna bildbevis!