Oj hoppsan!

Medans mamma och pappa åt middag satt Juno snällt i sin stol och åt riskaka (hon hade redan fått middag). Hon kastade den på golvet ibland, men uppförde sig annars exemplariskt. Jag noterade att hon hade en liten bit riskaka precis vid vänstra näsborren, och så tänkte jag att den ska jag ta bort. Så sträckte jag mig mot riskakebiten. Då nös Juno, för att sedan dra in andan genom näsan. Och vart tog då riskakebiten vägen? Jo, den sögs rakt in i barnet! Långt in där solen inte skiner. Undrar vilken väg den kommer ut, eller om den kanske absorberas av barnet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0