tjejbarnet

I september hälsar moster Annie på och leker roliga lekar, tjejbarnet får vara hemma från dagis hela veckan, stannar hemma och bakar istället, och hälsar på Gustaf som jobbar på bondgård och tittar på alla djuren. Pappa är på personalresa och kommer hem med gåvor. Vi börjar rota oss lite i Sollefteå, tjejbarnet ääälskar dagis och vill aldrig gå därifrån. Motoriken är inte på topp, men talet rasar på i galoppfart, oj vad hon snackar det lilla tjejbarnet!


I oktober kommer Wille och hälsar på. Vi går på marknad och tittar på en stor läskig gris, söta hönor som blir läskiga då de gal (alltså tuppen), och köper en ballong för 80 spänn. Tjejbarnet är hemma från dagis i nästan tre veckor pga prickighet, passar på att vara länge i Stockholm med mamma då. Så blir det en tripp till Stockholm igen, mor och far på bröllop och tjejbarnet fick sova hos mormor, och leka med så många kompisar man möjligen kan klämma in på en helg. Vi inspektar två färska bäbisar även, Lo lillasyster och Nellie Nelsons bebisyster. Vi vräker på med höstmys, hinner fiska kräftor, plocka svamp på landet, hemma, baka tunnbröd hos Putte och Maja i Näsåker, träffa kompisar, mata ankorna och ramla i älven, och göra rönnbärskonstverk på dagis.


I November firar tjejbarnet födelsedag. Långväga och kortväga gäster dyker upp med hyllningar. Tjejbarnet diggar ballonger, och vi lyckas köpa de bästa ballongerna i världshistorien typ, för vi har tillochmed ett par stycken kvar ännu, och hade haft fler om vi inte pangat dom med flit. Luften håller än! Snön kommer och tjejbarnet blir inte särskillt förtjust, mest besvärad. Det är ok att åka lite snowracer, men allt som oftast får man ta tjejbarnet på armen och bära hem då hon hänger släpande efter på en mede och vägrar samarbeta. Helst vill tjejbarnet bara stå still ute i snön och äta upp den... Tur då för små vinterhatare att man kan vara inne i sitt nya fininredda rum och läsa böcker!

Juli är en härlig månad, tjejbarnet flyr bastulägenheten och bor hos mormor och morfar på landet en vecka, och badarbadarbadar. Hon är som en liten fisk, hon dyker och simmar och plaskar och älskar vatten. Hemma igen, på Risöbadet får mamma nästan skämmas då andra föräldrar tittar och undrar om jag inte ska rädda det lilla barnet som plaskar och hostar och spottar under ytan, men lyfter man upp tjejbarnet så blir hon förbannad, hon simmar ju! Gudföräldrarna hälsar på, toppen! (Förresten så har tjejbarnet gått och blivit döpt, glömde det i Juni... )

Nytt besök av mormor och morfar, stor fröjd! Så var det Nipyra och laxfestival, tjejbarnet hängde en hel del med familjen Åström igen, de är favoriter. Lite regn kom det mitt i veckan, kul tyckte tjejbarnet som fick tillfälle att bruka galonisarna. Somnade snällt i vagnen på kvällarna och lät mor och far chilla.


I augusti hälsar farmor på för första gången, mycket bra tycker tjejbarnet! Farmor introducerar läppstift och papiljotter för tjejbarnet. Tjejbarnet köper ny TV, gillar att kolla på Disneyfilmer. Till en början Bambi och Lilla kycklingen. Tjejbarnet går även på surströmmingsbjudning hos kyrkoherden men ignorerar både surströmming och de kristna lekarna som lektes kring bordet (men det var faktiskt kul, på hedersord!). Mormor och morfar kommer igen, vi plockar blåbär och utflyktar. Vi utflyktar även till Stockholm och landet och försöker hinna med att hänga med så många vänner som möjligt, och lyckas riktigt bra. Tjejbarnets favorithäng är hos familjen Wernström där hon leker krokodilen kommer! under täcket tillsammans med kusin Jack och onkel Nicklas, en lek som fortfarande ett halvår senare är en solklar favorit

I mars hänger vi lite på landet, fixar och donar med viktiga saker. Kommer ärligt inte ihåg om vi gjorde nåt särskillt allt faktiskt. Men jag vet att tjejbarnet var rolig och klok som vanligt! Kanske var det ungefär nu som man började ana att tjebarnet var en stor språklig begåvning, ett par ord i följd med riktig innebörd och bra uttal börjar hon kläcka ur sig. De där åtta orden som hon skall kunna på 18-månaderskontrollen i maj har hon för länge sedan bockat av på listan. Snart är hon uppe i 50 ord minst.


Ojoj, inte lätt att komma ihåg vad som hänt så här långt efteråt, men april var nog en bra månad kanske. Tjejbarnet pratar vidare, börjar nu lära sig sånger som går att förstå. Leker gärna björnen sover. Tycker mycket om att möblera om i hallen, gör detta minst en gång om dagen. Tycker även om att rastas i korridoren hemma, vill gärna springa fram och tillbaka och titta i brevlådor och banka på dörrar. Populärt hos tjejbarnet, kanske ej hos grannarna...


Maj är fint och bra, tjejbarnet leker mycket ute i Akalla by dit vi går varje dag efter dagis. Tjejbarnet tittar på djuren och leker i klätterställningen. Roligast är getterna. Som man kan mata med gräs om de är på humör och står vid staketet. Grisarna är lite läskiga. Om andra barn gungar då tjejbarnet vill gunga kan det allt som oftast bli sammanbrott. Hemma i lägenheten börjar vi packa ihop alla ägodelar inför flytten till Sollefteå. Pappa blir klar i skolan, snart präst, men av detta märker inte tjejbarnet mycket...


I juni drar vi! Flyttlasset går norrut med vissa komplikationer. Tjejbarnet bor tre dygn i nya tjusiga lägenheten utan möbler men med trevligt sällskap. Just bristen på möbler blir kännbar då tjejbarnet ska sova, och saker och ting inte stämmer. Hon står vid dörren och gråter och säger att hon vill hem och sova  i sin säng! Mamma gråter också, vilken dum idé att lämna Stockholm och allt vi känner till, stackars tjejbarn! Hur kan vi tvinga henne till nåt sånt, hon kommer bli skadad för livet! Ett dygn senare är allt frid och fröjd, nojjig morsa... Pappa kommer till Sollefteå några dagaar senare, nu är skolan helt avslutad. I mitten på juni är det präsvigning med festligheter. Tjejbarnet barnvaktas då mor och far dinerar med biskopen, men får sedan närvara i kyrkan på ceremonin. Nån vecka senare hälsar Farfar och Cina på, kul med besök! Juni är satans varmt, 30 grader i lägenheten och vi hänger mycket på Risöbadet. Vi tas om hand av familjen Åström och börjar så smått att gilla stan.

Alla verkar göra årskrönikor nuförtiden, och tjejbarnet vill ju inte vara sämre! Here goes:

I januari började tjejbarnet på dagis. Det var en braksuccé, tjejbarnet fröjdades och trivdes som fisken i vattnet. Hon gjorde pulkapremiär redan i december, och då var det skoj, men resterande del av vintern så var pulkan mest ett nödvändigt ont som hon nån gång ibland släpades till dagis i då ploggen inte hunnit ut på morgonkvisten denna snörika vinter. På dagis var de inte ute en enda gång, det var nog inte betongdagisfröknarnas grej alls. Hon lär sig gå ordentligt och överger krypandet för gott.


I februari fortsätter tjejbarnet att utveckla spännande förmågor såsom att äta fint med bestick, stå, gå och klä på sig. Hon roas mycket av att experimentera med olika outfits och begränsas inte av samhällets normer, kläder kan nyttjas lite hursom! I övrigt fortsätter dagisgåendet som vanligt.

Nu beger vi oss strax till vårdentral för kontroll av ont i snippan. Tjejbarnet har ojjat sig sen julafton och säger att hon har ont i snippan. Mitt i natten vaknar hon och vrider sig och skriker av ontet. Men sen är hon ok resten av dagen.

Jag var lite ful igår och trodde att hon bara klagade för att få sova i våran säng. Lite suspekt är det ju att hon får jätteont i den sekund hon lägger sig i sängen... Men, jag försöker tänka att hon är ett oskyldigt litet barn som har ont och inte en manipulativ beräknande unge...

Idag kissade hon även i soffan. Tur att det är en ful soffa.

Doktorn ska hon till hursomhelst!

Att få vara med Tjejbarnet är ju det bästa en mormor vet. Luciahelgen med Gammelmormor var toppen! (Hon ville inte åka tillbaka hem). Lilla lucian kom in vid 7-tiden med krona och glittrande ögon, jag tror hon sjöng Tipp tapp. Kronan  åkte sen snart av och byttes ut mot tomtekläder i stället. Men den traditionella mysstunden under mitt täcke hann vi med innan det var ”mormor jag vill ha frukost”.

Sen blev det jul med både mormor, morfar, farmor, farbror, morbror och gammelfaster. Toppen att ha alla man gillar omkring sig och dessutom massor av julklappar!

Sen bar det av till tjocka släkten i Norrtälje med 2 kusinkillar att leka med och dessutom 2 hundar och en katt. Lilla Asta som är valp och jätteskuttig var läskig när vi kom fram vi 22-tiden men det gick snart över. Tjejbarnet hojtade efter Asta så fort hon kom ur sängen på morgonen. Kvällsmusik blev det med gitarrspel och diverse sånger som hon lärt sig, kanske en ”ådra” från mormor? Som tidigare sagt var det inte populärt att åka hem från alla roliga människor, ingen fick en kram!!! Surt och inget kul alls att åka hem till Sollan som tar 8-9 timmar. Som tur är så finns det nu i bilen en liten  apparat man kan se ”flim” på och då går resan snabbare.   Jag hoppas lilla Tjejbarn att resan hem gick bra och att du sov den mesta tiden!

Mormor

Tokiga pappa o morfar släpar in ett helt träd!

Luciamys

Skönare med tomtekläder!

Efter julfirande i dagarna fyra, först hemma och sen i Norrtälje, så är det nu dags att fara hem. Jag brejkar nyheten för tjejbarnet på morgonkvisten, att idag ska vi åka hem.

Då blir det sammanbrott. Gråt och skrik och besviket sprattlande.
Åka hem stog inte alls på hennes lista över favoritsaker att göra...

Nu har tjejbarnet firat jul för tredje gången. Och för första gången på ett medvetet sätt. Hon gillar jul. Hon gillar att ha så många favoriter omkring sig, hon äääälskar paket, hon skrattade så hon nästan trillade omkull när pappa och morfar bar in granen (den enorma). Hon har haft finkläder, ätit godis, ätit typ en köttbulle och litelite gröt. Hon har öppnat dörren för jultomten och hjälpt till att dela ut paket, hon var så duktig och bar ut paket till alla då tomten ropade upp namnen. Hon ville till och med ge tillbaka ett av sina paket till tomten, då det fanns en bild på en tomte på kortet, "här tomten det är ditt paket". Hon lekte med klapparna, tog genast på sig sin nya pyamas, och plumsade i säng vid niotiden, och missade därmed midnattsmässan. Hon slapp därmed bege sig ut i nattens -30gradiga kyla...

Här ser ni ett glatt tjejbarn som posar framför själva bästa mastodontgranen:


Nu far vi till släkten i Norrtälje och kalasar vidare! God Jul från tjejbarnet med familj!

Tjejbarnet har ett eget ord. Ett ord som hon nu har använt i snart ett halvår, ett ord som passar i nästan alla lägen. Man kan till exempel säga:

Hej, jag heter Piacka!

Jag är en orm, du är piacka.

Jag gör piacka.

Jag är tokig jag säger PIACKAAA!!!


Vad menar då tjejbarnet med piacka? Ingen har den blekaste aning. Men användbart är det!

Tjejbarnet är som man nog enkelt kan lista ut mycket förtjust i leksaksaffären i Sollefteå. Hon vill gärna stå och titta länge på plastdjuren, flyttar sen till spelkulorna och badleksakerna, rejsar förbi spel- bil- dock- och pysselavdelningarna, för att sedan länge förkovra sig bland leksakerna som låter. De som muar och plingar och tutar och piper och blinkar om man trycker på knapparna. Så står hon där och trycker på knapparna och tindrar med ögonen, och dansar litelite ibland om en av apparaterna spelar nåt riktigt catchy.

Sen händer det magiska. Tjejbarnet fryser till i rörelsen. Böjer sig lätt framåt. Blir alldeles tyst. Står, stilla stilla. Så, ögonblicket är förbi, tjejbarnet distraherad, knapparna inte längre lika intressanta. Hon har alltså bajsat.

Hon har nu lyckats prestera själva bajset, framför tut-leksakerna hela tre gånger i rad. Tre besök i leksaksaffären, tre bajs. På samma ställe, med nån meters diff. Tre gånger, det är fan inte klokt!

Numera hittar hon till toaletten. Ut ur leksaksaffären, böka sig förbi folket genom gallerian (inte så stort iofs), parkera vagnen med alla påsar och paket, hoppas att ingen tjuvar våra grejjer, nerför branta trappan, åsså punga ut med fem spänn för att komma in på muggen. Vi kan rutinen nu.

Nattningen var idag en fröjd. Först mys i soffan med fliml, sen mamma-tjejbarnet-bad tillsammans, sen en fin smörja-leka-sättapåpyamas-borstatänderna-stund, och så tre sagor, och sen gick tjejbarnet utan protester in på sitt rum och kröp ner under täcket. Klippte lite med trötta ögon och la sig till ro.
Inga bekymmer.

Men nu blir jag tamejfan fullständigt vansinnig. En satans helvetes jävla plogbil har nu kört 10 varv utanför hennes fönster. Jag skojar inte, 10 varv! Med själva plog-fan nedmosad i asfalten så det skriiiiker, och så brummar han, och piper när han backar, och så kom en annan bil och tutade lite för att plogen var ivägen, och så körde idioten nåt varv till med plogen mot asfalten så det typ slår gnistor. På taket sitter en sån där saftblandare, stor och orangegul med en lampa i på typ en miljon watt. I lagom höjd för att skicka in allt ljus i barnrummet.

Tror ni tjejbarnet studsade upp? Första gången? Kanske andra också? Sjunde gången då, då sov hon väl? Eh, nej. Snacka om att missa sovtåget.

Vi bor i Norrland, alla har vinterdäck. Den lillalilla gatbiten utanför oss behöver inte vara kliniskt ren från snö och is, man får köra i typ 10km i timmen på den. Max. Vi klarar oss nog med vinterdäcken. Idiot.

(ja, jag är förbannad)

Tjejbarnet har i en vecka eller två gått omkring och sjungit på en sång som vi för allt i världen inte kunnat gissa oss till vad det är för nån. Sådana mysterium måste ju lösas. Idag var vi på dagis (på lussefika) och förhörde oss om de möjligen sjöng en sång på dagis just nu som går såhär:

Jutte jutte bambo, jutte jutte bambo!

(melodi: ungefär som skvallerbytta bingbång.)

Ingen har haft en aning.





Och så idag slog blixten ner i huvudet på tjejbarnets musikaliske far.
Svaret på gåtan är Eric Saades gigantiska "Hits for Kids" hit: Manboy!

Tjejbarnet har börjat intressera sig för toaletten. Pottan roar henne däremot inte alls. Senaste dagarna har tjejbarnet varit tydlig med att hon vill gå till toaletten för att kissa eller bajsa. Väl där förstår hon inte hur man gör. Toaletten är givetvis för stor för henne att sitta på, och pottan är inge kul. Ibland lyckas man faktiskt få henne att sitta på pottan i mer än 10 sekunder, kanske om man läser lite bok, eller kompis-kissar på toaletten själv. Men då fattar hon inte hur man liksom börjar med kisseriet. Hon säger till att hon är klar efter en stund (inget har kommit ut) och torkar fint med papper som hon sedan spolar ner i toaletten. Sen är hon färdig och lämnar badrummet.

Fem minuter senare har hon garanterat orenat på golvet...

Hon tänkte iallafall rätt.

Nu har vi besök av mormor och gammelmormor. Tjejbarnet tjoar och springer omkring och är sitt allra mest fantastiska, som vanligt då vi har besök. Bilder kommer efter helgen. Nu ska  vi umgås, tjaba!

Om tjejbarnet får bestämma:

"Mörgås med mjölk och smör och ost och prutt!"

Mmm, gott...

...och allt är väl. Tjejbarnet sover i sin säng. No worries.

Barnvakten är godkänd och kommer att bokas igen för att öppna upp för lite vuxenlekar, kanske en middag hos vänner, eller en bowling eller en bio. Fan vad nice.

Nu, läggdags även för den ömma modern, resten av helgen kommer jag inte se röken av tjejbarnet, jobb 06.45-21.30 både lördag och söndag! Tjolahopp!

Ojojoj, ikväll ska tjejbarnet barnvaktas av en främling. Av Henkes chefs dotter. Det känns som en trygg referens, kyrkoherden. Men ändå läskigt. Tjejbarnet känner ju inte barnvakten, och barnvakten känner inte tjejbarnet, hur ska det gå!?

Det är nog bara jag som är nervös. Det blir till att ta bilen till julbordet (som jag ska på med jobbet) och dricka lättöl för att kunna pila hem i nödfall...

Tjejbarnet är inte så förtjust i vintern. Hon vill helst stå still och äta snö en liten stund, och sen gå in. Det är vad fröknarna på dagis säger också, när man hämtar, att de var ute och lekte, men att tjejbarnet stog och åt snö och ville gå in. Jo, säger jag, det är det hon trivs bäst med. Inget hopp och lek och pulkande för henne inte!

Det kommer nog ta några år att lära henne att uppskatta snö och vinteraktiviteter. Om hon inte helt går i pappas fotspår och avskyr vinter för all framtid. Den risken finns ju... Hon har skor, vantar, overall och mössa av yppersta kvalitet, och kan inte tänkas frysa om mer än kinderna och nosen, men ändå är det inte kul. Skumt.

Hon verkar inte tåla den så bra heller, vintern. Höstens prickmysterium har övergått till permanent prickighet, av ny sort. Rodnader efter höstens prickar finns kvar ännu (i betydligt blygsammare skala än tidigare) och så har det tillkommit en rejäl samling mollusker på ena sidan av bröstkorgen och därtill eksem över hela halva kroppen. Torr och fnasig är hon, och smörjes dagligen. Inte heller får hon bada dagligen längre, nu ska vi se till att hon har ett lager fett kring huden så att det inte blir nå värre. Well, snart går vi mot ljusare (och varmare) tider!