Kylan

Tjejbarnet är inte så förtjust i vintern. Hon vill helst stå still och äta snö en liten stund, och sen gå in. Det är vad fröknarna på dagis säger också, när man hämtar, att de var ute och lekte, men att tjejbarnet stog och åt snö och ville gå in. Jo, säger jag, det är det hon trivs bäst med. Inget hopp och lek och pulkande för henne inte!

Det kommer nog ta några år att lära henne att uppskatta snö och vinteraktiviteter. Om hon inte helt går i pappas fotspår och avskyr vinter för all framtid. Den risken finns ju... Hon har skor, vantar, overall och mössa av yppersta kvalitet, och kan inte tänkas frysa om mer än kinderna och nosen, men ändå är det inte kul. Skumt.

Hon verkar inte tåla den så bra heller, vintern. Höstens prickmysterium har övergått till permanent prickighet, av ny sort. Rodnader efter höstens prickar finns kvar ännu (i betydligt blygsammare skala än tidigare) och så har det tillkommit en rejäl samling mollusker på ena sidan av bröstkorgen och därtill eksem över hela halva kroppen. Torr och fnasig är hon, och smörjes dagligen. Inte heller får hon bada dagligen längre, nu ska vi se till att hon har ett lager fett kring huden så att det inte blir nå värre. Well, snart går vi mot ljusare (och varmare) tider!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0