tjejbarnet

I helgen blev Tjejbarnets pappa prästvigd i Härnösands domkyrka med pompa och ståt. För att allt skulle fungera för pappan och mamman så åkte vi (mormor o morfar) upp på lördag natt (kom fram på morgonkulan). Vi välkomnades av en liten tjej som stod på balkongen med utsträckta armar (då blir man ju lite tårögd). Trots att det bara var 2 veckor sen vi sågs så kändes det som en evighet. Hon har satt djupa spår i hjärtat.

Ingenting är krångligt med detta lilla barn och dessutom har hon en humor (så liten hon är) så man är i princip full i skratt hela tiden. ”Princip” har hon tagit till sig som ett nytt ord så väldigt mycket är princip nu.

Själv har jag tre vuxna barn som jag många gånger har trasslat med vid läggdags m.m. MEN till tjejbarnet är det bara att säga ”nu ska du sova” och då gör hon det, Fantastiskt!

 Det blir mycket lek och sagoläsning, man kan inget annat göra när hon lite frågande/uppfordrande kommer med en bok i handen och säger LÄSA. Och roligt är det självklart om det är en bok man själv uppskattar. Just nu är det Bockarna Bruse och det läskiga trollet. Den tycker vi båda två är väldigt rolig.

Jag har slitit som ett djur för att få lite aktuella bilder men eftersom Tjejbarnet sällan är stilla så får det bli de få som inte är suddiga. Nu är det bara två veckor till, tills att vi ses igen. Jiiipppyyyy!



Varför ska man gå när man kan bli buren



Morgonlek med nallar och trött mormor



Tjejbarnet ritar bollar tillsammans med osynlig morfar



Nyvaken och leksugen



Visst passar dockan Annas overall väldigt bra på Tjejbarnet



äntligen hemma efter allt ståhej