tjejbarnet

Efter sedvanligt badande och sagoläsande så tassar tjejbarnet till pappa och pussar honom godnatt. Sen går vi in i hennes rum. Ofta försöker hon dra ut på promenaden så långt det går genom att städa lite, plocka upp nån leksak, släcka nån lampa, samt plocka med sig alla mjukisar som ligger i hennes väg. Ibland är det många och då blir det trångt, och ibland är det bara Ludde, Fyra, Anna, lilla Musen, Sture och dockan... Väl inne i rummet så släcker tjejbarnet själv sänglampan och så ber hon mig att släcka lampan i bokhyllan. Sen kryper hon till kojs. Sen kommer det allraallra gulligaste:

Mamma, kan du sjunga bara en liten liten sång, kanske? När tollmor har lagt sina elva små toll och bundi fast dom i fansen kanske?

Och då sjunger jag ju gladeligen då hon ber så fint, och tjejbarnet sjunger med. Sen sjunger vi blinka lilla stjärna tillsammans. Sen säger jag godnatt och smyger ut. Så fort jag hunnit ut ur rummet hör man tassande barnafötter som trippar efter. Jag hänvisar tillbaka till sängen, säger godnatt, och så upprepas tassandet typ 5 gånger. Ganska så smärtfritt.

Ikväll lät jag nog lite arg på rösten då jag sa ifrån på skarpen att hon skulle sluta tramsa. Mitt kloka tjejbarn kryper ner i sängen och säger så uppfordrande:

Inte vara arg, man ska vara snäll!

Jag bad om ursäkt och tjejbarnet vände sig om och somnade.