Var bebisarna kommer ut
Tjejbarnet har sedan ganska länge stenkoll på att det är en bebis i mammas mage. Det verkar vara ganska lätt att koppla. Men, hur kommer den ut? Hon har funderat och frågat om den kommer ut ur magen, pekat och klämt. Jag förstår att jag måste förklara.
Vi gick till bibblan, nåt pedagogiskt för treåringar måste ju finnas. Och mängder av böcker om att få syskon fanns det i hyllan. Men inte många höll för mina krav. Jag vill ha nåt rättfram och faktabaserat, som inte lurar ett litet barn. Ingen bok om hur det är när lilla ankan ska få syskon, eller om mammor lägger ägg (för det gör dom ju inte), eller hur alla djurungarna kommer till, eller avundsjukestorys. Bara en bok om var bebisarna kommer ifrån.
Fick med mig Per Ida och Minimum författad nån gång på 70-talet. Rättfram, men väl detaljerad för en 3-åring. Well, vi tittar på bilderna iallafall, och jag berättar. Om reproduktionen behöver jag inte säga något, för om det har hon inte frågat, det är änsålänge inte intressant hur bebisen kommit in i magen, och för det är jag tacksam. Vi bläddrar snabbt förbi. Boken berättar pedagogiskt och bra om barnvakt vid förlossning, att det gör ont i mamman, och att mamma och pappa åker till sjukhuset, och att storasyster får hälsa på där sen, och det känns bra att få med hela den biten, så tjejbarnet vet vad som ska ske.
Åsså var det den där biten om var bebisen kommer ut. Ganska lätt att förklara, den kommer ju ut genom snippan. Tjejbarnet skeptiskt. Hur ska det gå till? tänker hon sannolikt. Och jag som inte är så pryd egentligen, men känner att det här är överkurs, vill inte att tjejbarnet ska lära sig ord som "värkar" och "krysta". Så i brist på bättre säger jag att man liksom trycker på magen och så kommer bebisen ut. Det fastnade.
Tjejbarnet har nu lekt förlossning på dagis i flera dagar. Då ligger något av barnen på rygg med valfritt mjukisdjur/docka under tröjan, sen trycker man på magen, och ut kommer en bebis skrikandes. Klockrent.
Jag tänkte att det skulle gå till ungefär så även i verkligheten, om en sisådär tre veckor. Trycka lite här och lite där, och sen plopp!
Vi gick till bibblan, nåt pedagogiskt för treåringar måste ju finnas. Och mängder av böcker om att få syskon fanns det i hyllan. Men inte många höll för mina krav. Jag vill ha nåt rättfram och faktabaserat, som inte lurar ett litet barn. Ingen bok om hur det är när lilla ankan ska få syskon, eller om mammor lägger ägg (för det gör dom ju inte), eller hur alla djurungarna kommer till, eller avundsjukestorys. Bara en bok om var bebisarna kommer ifrån.
Fick med mig Per Ida och Minimum författad nån gång på 70-talet. Rättfram, men väl detaljerad för en 3-åring. Well, vi tittar på bilderna iallafall, och jag berättar. Om reproduktionen behöver jag inte säga något, för om det har hon inte frågat, det är änsålänge inte intressant hur bebisen kommit in i magen, och för det är jag tacksam. Vi bläddrar snabbt förbi. Boken berättar pedagogiskt och bra om barnvakt vid förlossning, att det gör ont i mamman, och att mamma och pappa åker till sjukhuset, och att storasyster får hälsa på där sen, och det känns bra att få med hela den biten, så tjejbarnet vet vad som ska ske.
Åsså var det den där biten om var bebisen kommer ut. Ganska lätt att förklara, den kommer ju ut genom snippan. Tjejbarnet skeptiskt. Hur ska det gå till? tänker hon sannolikt. Och jag som inte är så pryd egentligen, men känner att det här är överkurs, vill inte att tjejbarnet ska lära sig ord som "värkar" och "krysta". Så i brist på bättre säger jag att man liksom trycker på magen och så kommer bebisen ut. Det fastnade.
Tjejbarnet har nu lekt förlossning på dagis i flera dagar. Då ligger något av barnen på rygg med valfritt mjukisdjur/docka under tröjan, sen trycker man på magen, och ut kommer en bebis skrikandes. Klockrent.
Jag tänkte att det skulle gå till ungefär så även i verkligheten, om en sisådär tre veckor. Trycka lite här och lite där, och sen plopp!
Kommentarer
Postat av: Mormor
Vilken lyckad beskrivning! Per Ida och minimum har jag läst för dig ett antal gånger, men det var många år sen! Jag väntar och längtar!
Postat av: Anita
Har också läst den boken för mina. Lycka till med ploppandet den är gången.
Postat av: Anita
Har också läst den boken för mina. Lycka till med ploppandet den här gången!
Postat av: Anette i Karby
Vad härligt lättsamt barn tar det Man leker fram det Och som du sa, vänta lite med den andra biten i sexualundervisningen Annars kanske dagisfröknarna undrar vad ni håller på me hemma
Trackback
