Nattning av tjejerna
Dags att flytta ut lilltjejen ur vår säng, då hon nu är så rörlig att det blivit lite väl många ormanden ur sängen och bonk i golvet. Så kan vi ju inte ha det!
Spjälsängen kånkades upp från garaget och installerades. Nu delar tjejerna sovrum. Tjejbarnet exalterad, har provlegat spjälsängen (vars botten bångnade svårt) och godkänt allt. Tyckte igår att det skulle bli så mysigt att dela rum.
Så nu kör vi en variant av "Tassmetoden". Ingen metod där barnet skriker och lämnas ensam, utan hon ska lära sig att somna själv på ett snällt sätt. Två-tre timmar räknade jag ändå med att det skulle ta första kvällen. Så döm av min förvåning, efter amning och visst vyssjande i famnen så lades lillasyster ned i bädden, fick en tass (alltså, en hand) lugnande lagd på rumpan och somnade!!! Samtidigt låg tjejbarnet och sneglade på oss, kommenterade lite, och somnade nån minut efter lillasyster. Det tog max tio minuter att natta två barn!
Kl 19.20 satt två nöjda föräldrar i soffan. Förstod att så här lätt kan man ju inte ha det, väntade på skriken från övervåningen, som aldrig kom. Jisses, världens bästa a-barn.
Självklart blir det bakslag, och tar ett tag att rota en ny rutin. Idag tog det en dryg timme, men det får väl va godkänt!
Mycket godkänt!