Flopp och flipp
Idag fick det bli en hemmadag, då tjejbarnet inatt fick en läbbig hosta (som inte verkade vara långvarig). Då skall hon roas, men idag var det ruggigt väder. Hon ville gå ut men inte jag. Tillslut höll det inte längre, jag fick bylsa på mig och sätta mig på verandan. Vicka på barnvagnen för att få lillasyster att sova, och hejja på tjejbarnet som sprang omkring i trädgården.
Hon tjoade och gungade på verandan, och flög på mage på gungan, tippade framåt och bromsade fallet med nosen. Ack ack, näsblod och katastrof! Jag var orolig för tänderna, men de klarade sig helt, det var snoken som tog stöten. Ringde till mormor och beklagade sig lite, då började det hemska gå över.
Och då, i eländet, så ser tjejbarnet att granntjejen kommer hem. Wilma 6 år. Tjejbarnet gick själv över för att ringa på. Och fick komma in och leka! Hon har längtat hela vintern, efter att få hälsa på hos grannarna, och jag bara nekar och nekar. Det har ju varit vinter, och folk går ju i ide liksom. Men nu äntligen! Tjejerna försvann upp på Wilmas rum, och sen ut i trädgården, och tjejbarnet var i sjunde himlen. All uppmärksamhet från en stor tjej!
Det var stooora tårar då jag avbröt för hemgång. Det är inte det lättaste att förstå att det börjar bli sent när det är så ljust ute. Och om tjejbarnet fick bestämma så skulle hon vara kvar hos kompisar jämt...
Mosad tjejbarnsnos:
Som vanligt, jättetrevlig läsning!!!
Ni verkar tajma dagisfrånvaron väldigt bra måste jag säga! En unge hade kaskadkräkts idag över hela frukosten...
Ja det var ju onekligen snyggt tajmat!
