Julafton på annat vis
Jag har aldrig känt mig så avslappnad på julafton som idag. En julafton med ett upplägg totalt olikt andra jular. Jag som senaste åren känt sån prestationsångest, över att barnen måste få fina minnen av julaftonsritualerna, som ska vara så gott det går likadana som i min barndoms jular. Vackert och gnistrande och roligt och gott och spännande och alldeles alldeles perfekt.
Men med en pappa som är präst och en mamma som är sjuksköterska så kommer det inte kunna bli samma traditioner år efter år. Vi kommer att jobba. Ska jag då vara besviken på mig själv varje år för att jag inte kan upprätthålla traditioner? Känns jobbigt att ha det så. Så nu struntar vi i julaftonstraditioner. Eller, JAG struntar i julaftonstraditioner, Henkan gillar ju ändå inte julen, och kidsen har ju inte etablerat några traditioner än...
Idag blev det tända ljus och brasa i öppna spisen, glögg och paketöppning innan frukost. Paketen under granen, ingen behövde vara tomte, ingen behövde tjata om att öppna paket och vara rastlös. Julfrukost tillsammans innan Henkan gick till jobbet. Julkalendern och finkläder på oss som var hemma. Julspel i kyrkan, kidsen var får (tjejbarnet var får hela julspelet, lillasyster var får fram tills typ 30 sekunder innan julspelet då fåradräkten åkte av). Sen Lions jullunch, och sen åkte jag till jobbet. Kidsen och Henkan pysslade med julklapparna hemma, kollade på film, och åt pannkaksmiddag. Och jag jobbade i lugn och ro.
Kidsen får den jultraditionen att julafton inte är mer än paket och sen får det bli vad det blir. Julen är lång, och dagarna för gemenskap och traditioner är många. Imorrn åker vi till släkten i Stockholm, en fin tradition även det, om än inte på julafton!
Kommentarer
Postat av: Jeanette Lidbom
Halkar in på din blogg nån gång emellanåt Tove!
Blev riktigt glad när jag läste ditt inlägg om julen!!
Jag har haft en önskan om att kunna ge Wiggo sådana jular som jag hade som barn... Men, som varannanveckas-förälder (vilket innebär varannan jul) och inga direkta anhöriga att fira med så har det inte blivit så - till min stora besvikelse!
Ditt inlägg fick mig att se saker med andra ögon. JAG kan ju faktiskt skapa mina egna traditioner för OSS, det behöver ju inte vara som de jular jag var van...
Tack för inlägget och God Fortsättning!
Postat av: Anna
Klokt! Låter precis som de jular jag varit van, med distriktssköterska och snöröjare till föräldrar :)
Och jag har överlevt.
Trackback
