tjejbarnet

Satt med allas våra scheman ikväll. Fyllde i familjekalendern och konstaterade många lediga dagar gemensamt. Konstaterade många lediga vardagar för mig och barnen. Total schemalagd förskoletid uppgick inte till mer än 23 timmar i snitt per vecka. Vissa veckor betydligt besökstätare än andra, men aldrig mer än fyra dagar i veckan. Oftast tre, ibland två.

Det känns extremt bra med tanke på lillasyster som är min lilla bebis och som ska få vara hemma med mig (och pappa på måndagar) så mycket trots heltidsjobb.

Känns sämre med tanke på tjejbarnet som man får slita från kompisarna varje dag vid hämtning och som inte verkar kunna vara nog länge på dagis. Som trivs och njuter av allt pysslande och mammapappabarnlekande (typ hennes enda två dagissysslor...) men som kommer få vara hemma med tråkiga mamma och tråkiga lillasyster. För henne är det snålt med två dagar i veckan.

När våren kommer blir det lättare, med ett tjejbarn som kommer vilja vara ute, och en lillasyster som förhoppningsvis lärt sig gå och därmed inte behöver krypa runt i smojset. Då ska vi hitta på mycket kul ute. Men att sitta hemma med vinterfobiska kids då det är -24 ute blir tradigt efter en ganska kort stund, oavsett hur många kartonghus vi bygger. Fantasin tar slut.

Men mest gläder jag mig faktiskt åt att lilltjejen får vara hemma så mycket. Och att hon verkar trivas som fisken i vattnet på förskolan, så att de veckor som är intensiva inte är nåt att oroa sig för alls. Vid hämtning vinkar hon glatt hej, och kastar sig sen in under nåt bord, eller kryper iväg mot nån leksak utan nåt större intresse av mig och pappa...