Semesterstressen
Prestationsångesten. Känslan av att inte räcka till. Att de få grejer jag tänkt klämma in på semesterveckorna plötsligt blir överväldigande många, och de kvarvarande lediga dagarna alldeles för få. Trots att vi bara är halvvägs.
För barnens del: resa till Astrid Lindgrens värld, kort paddeltur med övernattning, häng på landet med granntjejerna, och så hade jag ju tänkt att vi skulle vara några dagar hemma hos oss på semestern också, träffa vännerna hemma också.
För mig: träffa några vänner, hänga på brorsans balkong, parkhäng, läsa några sidor i nån bok (hittills hunnit med två sidor förord i en extremt lättläst Gardell-bok). Och så, visst fan, mormor fyller ju åttio, och det var ju sista helgen på semestern, så då hinner vi ju inte vara hemma en enda sekund av semestern utan kommer sånafall hem på söndag kväll om två veckor och så börja jobba på måndagen. Inte ens en sekund semestertid hemma. Absurt.
haha! det där med att semestra hemma, själva, är inte eran grej va? :)
Men du, jag fattar precis hur du menar, men det är ju grymt att ha så många saker ni VILL göra. Och Astrid Lindgrens värld, det är ngt jag vill ge Maja. Helst detta år men det får ju bli nästa.
