Russinfingrar
Tjejbarnet fröjdades idag då badhuset öppnade för säsongen. Hon har laddat så länge och frågar ofta, när vi går förbi, om det är öppet nu. Det har det inte varit på hela sommaren, men nu förvarnade jag henne igår om att vi idag skulle dit.
Jag tyckte att vi skulle äta på café innan. Badet öppnar kl 13.00. Då kan det ju vara lämpligt att ha lunchat innan om man är en liten trotsig treåring. Men den trotsiga lilla treåringen var helt inställd på att vi skulle bada, och när man badar får man ju glass och bulle på badet, och att äta nån annanstans än där var så inaktuellt att hon fick besvikna tårar i ögonen bara man antydde pannkakor med sylt och glass på en mysig uteservering. Så vi gick till badet. Satt på trappen och väntade tills portarna slogs upp. Jag tvingade i henne en banan och sen kastade hon sig in i härligheten.
Efter en timme och tjugofem minuter (nytt rekord med hästlängder) så upptäckte tjejbarnet nåt nytt. Hon hade fått russinfingrar. Och hon var så oerhört fascinerad över detta att badandet tog slut, bara för att efterföljas av bastu då hon ville se om russinfingrarna återgick till normaltillstånd. Det gjorde de inte.
Inte förrns efter fikat (då hon fick glass och bulle, så ska det ju vara) kunde hon känna sig nöjd med fingertopparnas utseende. Det var så viktigt att berätta om fingrarna att hon tillochmed lyckades få fram det i ett telefonsamtal till morfar, efter att ha berättat om vurpan hon gjorde sen på väg till parken. Och nästa gång hon badar, då ska hon bada så länge att hon får russinfingrar, jajamen.
Jag tyckte att vi skulle äta på café innan. Badet öppnar kl 13.00. Då kan det ju vara lämpligt att ha lunchat innan om man är en liten trotsig treåring. Men den trotsiga lilla treåringen var helt inställd på att vi skulle bada, och när man badar får man ju glass och bulle på badet, och att äta nån annanstans än där var så inaktuellt att hon fick besvikna tårar i ögonen bara man antydde pannkakor med sylt och glass på en mysig uteservering. Så vi gick till badet. Satt på trappen och väntade tills portarna slogs upp. Jag tvingade i henne en banan och sen kastade hon sig in i härligheten.
Efter en timme och tjugofem minuter (nytt rekord med hästlängder) så upptäckte tjejbarnet nåt nytt. Hon hade fått russinfingrar. Och hon var så oerhört fascinerad över detta att badandet tog slut, bara för att efterföljas av bastu då hon ville se om russinfingrarna återgick till normaltillstånd. Det gjorde de inte.
Inte förrns efter fikat (då hon fick glass och bulle, så ska det ju vara) kunde hon känna sig nöjd med fingertopparnas utseende. Det var så viktigt att berätta om fingrarna att hon tillochmed lyckades få fram det i ett telefonsamtal till morfar, efter att ha berättat om vurpan hon gjorde sen på väg till parken. Och nästa gång hon badar, då ska hon bada så länge att hon får russinfingrar, jajamen.
Två helger och en vecka
Tjejbarnet har varit upptagen med viktiga saker. Till att börja med pappas 30-årsfest som gick av stapeln lördag för en vecka sedan. Tjejbarnet gladdes åt att det kom många gäster som hon kunde leka med, de var fyra kids i ungefär samma ålder. Från det att det första gästande barnet anlänt så rännde de runtruntrunt outtröttligen (svårstavat) varv efter varv runt kalaslokalen. Svettig och fullständigt slutkörd slocknade tjejbarnet vid 22.30.
Sedan följde en vanlig dagisvecka som inte förlupit så smärtfritt som veckorna brukar göra. Tjejbarnet är inte direkt trotsig, men hon vill inte göra som jag vill. Ska man tillexempel gå till affären (vilket hon vill göra för vi ska köpa godis) så kan det ta 4 försök innan vi kommer fram, eftersom jag burit hem henne skrikande. "Trotsandet" går till som så att tjejbarnet hittar en miljon saker att göra påväg till destinationen, som att plocka stenar som hon ska pluppa från bron, inspektera en snigel och lägga den i sitt lilla bo under ett blad och så ta fram den igen tusen gånger, peka på allt hon ser och fråga vad det är, vilja klättra upp i ett träd bara en gång och sen en gång till och sen en gång till, och så vidare. Tjejbarnet är sprudlande glad och fylld av upptäckarlusta och tillsist är det mitt tålamod som tryter (och jag har myyyyycket tålamod), vilket leder till att jag säger mer bestämt att nu går vi (efter att har varit mkt pedagogisk) och tjejbarnet kontrar med "Dumma dig" vilket hon inte får säga och då sätter jag ner foten och bär hem henne och hon bryter ihop och blir jätteledsen och sen vill hon att jag ska säga förlåt för att jag blivit arg, men jag säger inte förlåt förrns hon är med på varför jag blivit arg och så säger vi förlåt och kramas och blir kompisar. Jag får dåligt samvete för att jag dämpar hennes glädje samtidigt som jag vet att hon bara testar mig mer och mer och mer. Stärks dock av utomståendes kommentarer som när cafépersonalen (caféet ligger i vårat hus och vi passerar jämt) berömmer mitt lugn och tycker jag är så himla lugn och pedagogisk, då blir jag glad.
Hursomhelst, här illustreras veckan i bilder (som kompensation för frånvaron i bloggandet hela veckan):
Avancerad klättring i Fyrenparken
Gungning på dagis
Apor i prinsessans torn och en elefant med hatt
Denna helg har mormor och Annie varit på besök. Helgen har gått i byggandets tecken och tjejbarnets rum har fått ett nytt golv lagt. En del städande i kåken har det även blivit. Tjejbarnet var mest i vägen men gladdes för det mesta åt aktiviteterna. Hon ser även fram emot att få sitt hemliga mysrum inrett, vilket blir ett av vinterns projekt. Det hanns även med en framgångsrik tur i svampskogen. Tjejbarnet har lärt sig många svampar nu, och plockat dom i en egen liten påse. Mera bilder:
Tjejbarnet med (ej så smaskigt men oj så stort) fynd
Ätning av matsäck vid älven
Tjejbarnet nöjd med nya golvet
Sedan följde en vanlig dagisvecka som inte förlupit så smärtfritt som veckorna brukar göra. Tjejbarnet är inte direkt trotsig, men hon vill inte göra som jag vill. Ska man tillexempel gå till affären (vilket hon vill göra för vi ska köpa godis) så kan det ta 4 försök innan vi kommer fram, eftersom jag burit hem henne skrikande. "Trotsandet" går till som så att tjejbarnet hittar en miljon saker att göra påväg till destinationen, som att plocka stenar som hon ska pluppa från bron, inspektera en snigel och lägga den i sitt lilla bo under ett blad och så ta fram den igen tusen gånger, peka på allt hon ser och fråga vad det är, vilja klättra upp i ett träd bara en gång och sen en gång till och sen en gång till, och så vidare. Tjejbarnet är sprudlande glad och fylld av upptäckarlusta och tillsist är det mitt tålamod som tryter (och jag har myyyyycket tålamod), vilket leder till att jag säger mer bestämt att nu går vi (efter att har varit mkt pedagogisk) och tjejbarnet kontrar med "Dumma dig" vilket hon inte får säga och då sätter jag ner foten och bär hem henne och hon bryter ihop och blir jätteledsen och sen vill hon att jag ska säga förlåt för att jag blivit arg, men jag säger inte förlåt förrns hon är med på varför jag blivit arg och så säger vi förlåt och kramas och blir kompisar. Jag får dåligt samvete för att jag dämpar hennes glädje samtidigt som jag vet att hon bara testar mig mer och mer och mer. Stärks dock av utomståendes kommentarer som när cafépersonalen (caféet ligger i vårat hus och vi passerar jämt) berömmer mitt lugn och tycker jag är så himla lugn och pedagogisk, då blir jag glad.
Hursomhelst, här illustreras veckan i bilder (som kompensation för frånvaron i bloggandet hela veckan):
Avancerad klättring i Fyrenparken
Gungning på dagis
Apor i prinsessans torn och en elefant med hatt
Denna helg har mormor och Annie varit på besök. Helgen har gått i byggandets tecken och tjejbarnets rum har fått ett nytt golv lagt. En del städande i kåken har det även blivit. Tjejbarnet var mest i vägen men gladdes för det mesta åt aktiviteterna. Hon ser även fram emot att få sitt hemliga mysrum inrett, vilket blir ett av vinterns projekt. Det hanns även med en framgångsrik tur i svampskogen. Tjejbarnet har lärt sig många svampar nu, och plockat dom i en egen liten påse. Mera bilder:
Tjejbarnet med (ej så smaskigt men oj så stort) fynd
Ätning av matsäck vid älven
Tjejbarnet nöjd med nya golvet
Besök i morsans gamla barndomspark
Morfar räknar lite och konstaterar att han sammanlagt under 3 barns uppväxt spenderat totalt ca 2 hela år i tid i denna parklek. Hela år. Jisses.
Kalasförberedelser
Tjejbarnet pyntar pappas paket. Det är mammagubben och barngubben och pappagubben och en orm och så står det skrivet vad alla heter. Tjusigt!
Nu har tjejbarnet farit med far och farmor.
Nu har tjejbarnet farit med far och farmor, mot Stockholm, efter en långhelg med trevligheter. Tjejbarnet har lattjat med farmor ostört i flera dagar, mycket trevligt och värdefullt nu när vi bor 60 mil ifrån varandra. Snygg i håret har hon blivit också!
Lustiga uttryck
Tjejbarnet likt så många andra barn häver ju ur sig en del märkligheter ibland. Tjejbarnet kommer ofta med nåt litet ord som låter udda, och så får man fundera ett par dagar på var hon fått ordet ifrån. Senaste dagarnas skörd:
Titta mamma, jag rusar! Rusar uppför backen! Rusar mot porten!
Men pappa, vad gör du för konstigheter?
Sablar
Vi kan gå ut och se vad de har för sig.
Ord som helt enkelt låter lite off i en liten tjejs mun.
En liten mun som för övrigt försökte hångla upp farmor idag med en riktig prinsesskyss, huvudet på sned, öppen trut, stadigt grepp om farmors nacke och så för hon ansiktena ihop. Men så värst romantiskt blir det ju inte...
Titta mamma, jag rusar! Rusar uppför backen! Rusar mot porten!
Men pappa, vad gör du för konstigheter?
Sablar
Vi kan gå ut och se vad de har för sig.
Ord som helt enkelt låter lite off i en liten tjejs mun.
En liten mun som för övrigt försökte hångla upp farmor idag med en riktig prinsesskyss, huvudet på sned, öppen trut, stadigt grepp om farmors nacke och så för hon ansiktena ihop. Men så värst romantiskt blir det ju inte...
Som prinsessor gör
Tjejbarnet tittar ju gärna på Disneyfilmer. Hittills så har de filmer som fångat hennes intresse handlat om små söta djur. Glad för det har jag varit, trots att könsrollerna allt som oftast är rent åt helvete i de filmerna också. Hursomhelst, nu har hon siktat in sig lite mer på prinsessgrejjer. Jag försöker balansera. Men hon är som en svamp och snappar åt sig allt hon ser, musik, repliker, och att det är så att prinsessor pussas med prinsar, det är liksom deras grej. Ganska harmlöst kan tyckas, för oftast så pussas prinsessor med prinsar. Men hon är inte ens tre år gammal. Det skrämmer mig lite att hon redan vet att världen ser ut så.
Prinsessor pussas på ett särskillt sätt har jag fått lära mig idag då jag bad om en puss. De lägger huvudet på sned, trutar MYCKET och öppet med munnen, blundar, och så pussar de prinsen med öppen mun. Shit, såna pussar vill jag inte ha av mitt lilla tjejbarn! Jag pratade lite om prinsar och prinsessor en stund och gjorde klart för tjejbarnet att prinsessor kan pussa vem de vill, det måste inte vara en prins. Det kan vara en annan prinsessa om hon vill, eller vilken tjej eller kille som hon tycker passar. Och prinsen kan få pussa en annan prins om han vill. Så det så.
Prinsessor pussas på ett särskillt sätt har jag fått lära mig idag då jag bad om en puss. De lägger huvudet på sned, trutar MYCKET och öppet med munnen, blundar, och så pussar de prinsen med öppen mun. Shit, såna pussar vill jag inte ha av mitt lilla tjejbarn! Jag pratade lite om prinsar och prinsessor en stund och gjorde klart för tjejbarnet att prinsessor kan pussa vem de vill, det måste inte vara en prins. Det kan vara en annan prinsessa om hon vill, eller vilken tjej eller kille som hon tycker passar. Och prinsen kan få pussa en annan prins om han vill. Så det så.
Parkhäng med farmor
Parkhäng med farmor
Lite annorlunda
Tjejbarnets farmor är nu på besök. Jubel och fanfar! Tjejbarnet väntade på balkongen tills hon dök upp med resväska nere på Storgatan. Då hade klockan hunnit bli strax efter sju på kvällen, men tjejbarnet insisterade på att vänta med middagen tills farmor kommit. Så blev det lax till middag, och tjejbarnet åt två stadiga portioner. Farmor frågade så om tjejbarnet ville ha godis som hon hade med sig, varav barnet svarar, hör och häpna, Nej, jag är inte hungrig på det.
Jisses. Vilket barn svarar så?
Nåja, det gick över, och en stund senare åt hon litelite godis, och desto fler hembakta kakor.
Jisses. Vilket barn svarar så?
Nåja, det gick över, och en stund senare åt hon litelite godis, och desto fler hembakta kakor.
Tack för informationen
Tjejbarnet hälsade mig på sedvanligt sätt igår vid dagishämtning, dvs kastade sig i min famn med stort jubel. Sen berättade hon något viktigt:
Mamma, idag har jag ätit mycket snor!
Tack, då vet jag...
Mamma, idag har jag ätit mycket snor!
Tack, då vet jag...
Hålla tätt
Efter sol och sol och sol och tryckande hetta i många veckor har vi välsignats med en regnig helg. Det enda tråkiga med det var att det var just denna helg som mormor kom på besök, samt att det var Urkultfestivalen i Näsåker.
Men regnet bekom varken mormor eller tjejbarn som ändå klämde in bärplockning och rensning av rabarbersnår i blötan. Tjejbarnet var riktigt bra på att rensa rabarbersnår, rycka och dra upp gigantiska trästammar till plantor och kratta och kasta eländet. Röda vinbär och hallon plockades i ganska liten mängd (ej på grund av bristande tillgång, utan snarare bristande tillgänglighet då buskaget är enormt och inbakat i brännässlor), hallonen i så försvinnande liten mängd att tjejbarnet tyckte det var lika bra att äta upp alla själv, även de som plockats till mamma som tappert målade vardagsrum.
Lördag eftermiddag och kväll plaskades det runt i regnkläder och gummistövlar på Urkult. Regnet slutade faktiskt ungefär då vi kom, men viss geggighet slipper man ju liksom inte undan på festival. Tjejbarnet var dock snustorr hela dagen. Tjejbarnet plaskade i gegga, klättrade, gungade, åkte tåg, klättrade mer, gungade mer, och skötte sina toabesök. Ända tills det var dags att fara hem vid 23-tiden och hon skulle på toaletten. Med mormor. Som, med tanke på bajamajornas äcklighet, satte tjejbarnet längst ut på kanten av toasitsen.
Tjejbarnet gjorde sin business, och tittade sen ledset och anklagande på mormor: Men, du gjorde ju fel!
Och tårarna var inte långt borta. Kisset hade runnit på utsidan av muggen och ner i hennes byxor...
Nya byxor på och vägen hem var inga problems. Hon rapporterade allt hon gjort under dagen och somnade sedan sött i bilstolen.
Men regnet bekom varken mormor eller tjejbarn som ändå klämde in bärplockning och rensning av rabarbersnår i blötan. Tjejbarnet var riktigt bra på att rensa rabarbersnår, rycka och dra upp gigantiska trästammar till plantor och kratta och kasta eländet. Röda vinbär och hallon plockades i ganska liten mängd (ej på grund av bristande tillgång, utan snarare bristande tillgänglighet då buskaget är enormt och inbakat i brännässlor), hallonen i så försvinnande liten mängd att tjejbarnet tyckte det var lika bra att äta upp alla själv, även de som plockats till mamma som tappert målade vardagsrum.
Lördag eftermiddag och kväll plaskades det runt i regnkläder och gummistövlar på Urkult. Regnet slutade faktiskt ungefär då vi kom, men viss geggighet slipper man ju liksom inte undan på festival. Tjejbarnet var dock snustorr hela dagen. Tjejbarnet plaskade i gegga, klättrade, gungade, åkte tåg, klättrade mer, gungade mer, och skötte sina toabesök. Ända tills det var dags att fara hem vid 23-tiden och hon skulle på toaletten. Med mormor. Som, med tanke på bajamajornas äcklighet, satte tjejbarnet längst ut på kanten av toasitsen.
Tjejbarnet gjorde sin business, och tittade sen ledset och anklagande på mormor: Men, du gjorde ju fel!
Och tårarna var inte långt borta. Kisset hade runnit på utsidan av muggen och ner i hennes byxor...
Nya byxor på och vägen hem var inga problems. Hon rapporterade allt hon gjort under dagen och somnade sedan sött i bilstolen.
I självaste bungystudsmattan:
I självaste bungystudsmattan:
En försenad kalasrapport
Tjejbarnet var på sitt första kalas förra onsdagen, kompisen Lisa fyllde fyra. Vilken grej! Det var tjejbarnet och ett gäng tjejer från dagis, ett litet gäng på 6 tjejer. Tjejbarnet är med råge den yngsta i gruppen, men hon får vara med ändå, för de stora tjejerna tycker hon är så söt! Lisa bjöd på studsmatta, korv, glasstårta, lekar och fiskdamm. Great success! Tjejbarnet sjöng jamåhonlevasången och födelsedagsbarnet fnittrade förtjust, "titta mamma och pappa vad söt hon är!". Tjejbarnet stortrivdes.
På väg till kalaset
Helgen blev även den kalasfylld, då det var Nipyran och Laxfestivalen i Sollefteå, vilket innebär musik, öltält, mat, disco, goda vänners sällskap, 7000 pers i stadsparken, och framförallt hoppland för kidsen. Tjejbarnet hoppade och hoppade och hoppade, i 7 olika hoppborgar med olika teman. Vissa hoppborgare togs på kvällskvisten över av större barn som hoppade vildsint, men det verkade inte bekomma tjejbarnet. All tidigare hoppborgsskräck är som bortblåst. Hon klättrade till och med tre meter upp i tyrannosaurusen och rutschade ner, utan att ens göra en grej av det. Som det mest naturliga i världen.
Avslutningen blev på lördagkvällen då tjejbarnet, efter att ha smitit iväg från mor, äntligen fick hoppa i bungystudsmattan, som de stora barnen. gratis tillpåköpet, eftersom hon kavat knatat fram till studsmattemannen och bett att få hoppa för att hon är en stor tjej och att hon kan hoppa. Hon fick. Hon flög säkert fem meter rakt upp i luften och kiknade av skratt. Vilken succé, inte ens Lisa som ju är 4 år hade fått hoppa. Tjejbarnet pös av stolthet!
På väg till kalaset
Helgen blev även den kalasfylld, då det var Nipyran och Laxfestivalen i Sollefteå, vilket innebär musik, öltält, mat, disco, goda vänners sällskap, 7000 pers i stadsparken, och framförallt hoppland för kidsen. Tjejbarnet hoppade och hoppade och hoppade, i 7 olika hoppborgar med olika teman. Vissa hoppborgare togs på kvällskvisten över av större barn som hoppade vildsint, men det verkade inte bekomma tjejbarnet. All tidigare hoppborgsskräck är som bortblåst. Hon klättrade till och med tre meter upp i tyrannosaurusen och rutschade ner, utan att ens göra en grej av det. Som det mest naturliga i världen.
Avslutningen blev på lördagkvällen då tjejbarnet, efter att ha smitit iväg från mor, äntligen fick hoppa i bungystudsmattan, som de stora barnen. gratis tillpåköpet, eftersom hon kavat knatat fram till studsmattemannen och bett att få hoppa för att hon är en stor tjej och att hon kan hoppa. Hon fick. Hon flög säkert fem meter rakt upp i luften och kiknade av skratt. Vilken succé, inte ens Lisa som ju är 4 år hade fått hoppa. Tjejbarnet pös av stolthet!
