Maja på besök

img_8048 (MMS)

Som vanligt är tjejerna peppade hela dagen, tänk vad kul att få leka med kompisen hela kvällen! Sen skriker de och drar i grejerna, missförstår varandra och verkar inte alls ha roligt, men det verkar inte bekomma dem. Igår blev det faktiskt en lång trevlig lekstund med prinsessklänningar, arga dansen, och affär där tjejbarnet köpte fåglar som Maja genast la in i ugnen och grillade (?). En mindre lyckad lek var då tjejbarnet ville visa sin rumpa för Maja som (av förståeliga skäl) inte var intresserad vilket ledde till stor besvikelse och förkrossat tjejbarn. Fina gåvor bringades även till samtliga barn för husfridens skull. En trevlig kväll, och stundtals kunde även vi vuxna samtala som hastigast!


Mormor o "Gammelmormor" hälsar på

Gammelmormor är lyrisk!
Gammelmormor passar ofta på att ta hand om det nya barnbarnsbarnet
Tjejbarnet visar sin lillasyster
Mormor, Tjejbarn och lillasyster
Hur glad kan man va? Och hur bra kan det va? Inte bättre!!!
Systrar
OBS! Lusen på armstödet! Kul spel när man är liten.
Dessutom en mycket ansvarsfull storasyster.
Stolt mormor med barnbarn dessutom nya nallen till Lillasyster som blev en favorit för Tejbarnet, Alltid skulle den sitta på huvudet. Undrar varför???
Parklek med Tjejbarnet
Egen tid behövs när man är ett Tjejbarn.

Mera Rapunzel

Ja, inte är det vackert, men tänk så fin hon känner sig!


Den observante kan även notera tjejbarnets underbyxor: nätbyxor/kasslertrosor som följt med hem från BB. Inte heller de så tjusiga, men tjejbarnet tyckte de satt bra.

En vecka med Milo

Milo är nu installerad i familjen. Henkan har varit hemma från jobbet hela veckan och vi har chillat. Underhållit tjejbarnet och uppmärksammat henne till tusen så att hon inte ska känna sig åsidosatt. Det tycker jag vi lyckats bra med. Och nästan hela tiden är hon världens mest fantastiska barn, och en engagerad och duktig storasyster. Men hon ska ju inte bara vara storasyster. Hon ska få vara liten. Och när hon är sur och arg och ledsen och fryser och inte orkar gå och får sammanbrott, det är då hon ska få vara liten. Då ska hon aldrig tvingas vara stor, hon är bara tre år.

Men faktum är, att bli storasyster är det största som hänt henne. Hon vaknar varje morgon och vill ligga bredvid Milo. Hon vill klappa henne och peta på henne, och väcka henne, och ha henne i knät, och se till att hon är mätt, och om hon har bajsat vill hon byta blöja (fast inte torka bajs, där drar hon gränsen).

Och lillasyster är en trött och stillsam tjej. Hon sover mest, (förutom mellan 22 och 01 så jag vill gå och lägga mig), äter som hon ska och betraktar annars världen ganska förnöjt, med något skelande rödsprängda ögon. Söt och fin och inte ett dugg lik tjejbarnet till utseendet.

Bjussar på veckan i bilder:


Alldeles färsk, kanske 10 minuter gammal, reklammössa på knoppen och blå i ansiktet efter utpassagen.



Hemfärdsoutfiten, Milos första kläder!



Tjejbarnet anländer till sjukhuset, till en början lite avvaktande. Mycket fundersam.



Sen helt ok att hålla i bebisen. Det är spännande, men konstateras att hon är ganska tung.



Så hemma. Milo jämförs med Brädan. Jo, de är lika stora.



Ute och premiärkör vagnen efter besök på dagis. Kompisarna imponerade, tjejbarnet sprickfärdig av stolthet.



Mormor och gammelmormor kom för inspektion av barn.



Och såhär ser Milo ut idag. Har inte särskillt bulliga kinder egentligen, men ligger man och myser såhär ihopklämd så blir det lätt så!

Vackra håret

img_8702 (MMS)

"Titta på mitt vackra hår! Mitt långa vackra Rapunzelhår. Jag är Rapunzel med mitt långa vackra hååår!" Tjejbarnet skrider omkring i vardagsrummet, varv efter varv sjungandes egenpåhittade sånger om sitt vackra Rapunzelhår. Iklädd ett lakan, det absolut längsta och tjusigaste håret.


Tjejbarnets nästa hobby

img_2012 (MMS)

Dags att ställa upp i "Toddlers & Tiaras". Jag ska bli en hetsig glittrig showmorsa och piffa till tjejbarnet för glammiga skönhetstävlingar. Eller så är sanningen den att jag motvilligt kan låta henne ha lite läppglans som utklädnad... Den tjusiga damen är för dagen uppklädd i Milos body stl 56 utochin, ankeborgsklädd i övrigt samt hårnålar, armband från Calvin Klein, rouge och läppglans. Elegaaant!


Ingen Bräda

Tjejbarnet träffade lillasyster i söndags. Efter lunch fick hon komma till sjukhuset för att hämta hem henne. De första tankarna som tjejbarnet satte ord på var:

1. Vilka gamla händer hon har!
2. Hon ska heta Milo tycker jag.

Brädan är out of question. Tjejbarnet blir nästan sur och lite förorättad om man antyder brädan. "Hon heter ju Milo!"

Bortsett från kanske tio större sammanbrott idag så tycker tjejbarnet att det är helfestligt med lillasyster. Hon håller fint korta stunder, tittar och myser. Hon hjälper till med det mesta och vill gärna peta och klappa mest hela tiden. Världens finaste storasyster. Sammanbrotten gäller allt som oftast bagateller och har inget med lillasyster att göra, de är utlopp för känslosvallningar bortom tjejbarnets kontroll. Det är mycket att ta in nu.

Brädan är här!

img_9328 (MMS)

Milo Kyllikki Sion Domeij, tjejbarnets lillasyster, har skådat dagens ljus. Från att det blev allvar med födandet så tog det typ 3 timmar, intensivt I tell you! Tjejbarnet barnvaktas inatt, verkar vara nöjd med det, och får komma till sjukhuset imorrn och hämta hem lillasyster.


Ser ni likheten?

img_4760 (MMS)

Ser ni likheten?


Tjejbarnet och bebis i matchande nattlinnen

img_2895 (MMS)

Tjejbarnet och bebis i matchande nattlinnen. En present från Åströmarna som nu är ivuxen! Lagom till att hon har en bebis att klä på också.


Lite sjuk

Tjejbarnet slocknade kl 18.15 igår, febrig i soffan. Vi började bli lite nervösa, tänk om Brädan bestämmer sig för att komma nu?! Och vi inte kan skicka henne till dagis? Det blir lite struligare med barnvaktandet då, eftersom folk jobbar på dagarna. Men vi verkar ha klarat natten, och idag också, great success!

Imorse vaknade tjejbarnet halv 7, ledsen och hungrig (tror jag det, hon somnade ju innan middan!). På väg ner till köket säger hon att hon bara ska vila lite. Då har hon gått 2 meter, från sängen till trappen. Lägger sig på översta trappsteget och vilar. Jag tar frukostbeställning, gröt vill hon ha. Går och kokar gröt. Återvänder, tjejbarnet vilar ännu. Ligger platt på golvet och pillar med mattkanten. Hon får bäras till frukosten. Som hon faktiskt äter upp (tar typ en timme iofs).

Förmiddag med tre långfilmer, täcke och kudde, och därefter ett ganska piggt och glatt barn. Ingen feber.

Nu sover hon middag. Det får man göra om man varit/är sjuk.

Vad felet är? Oklart. Feber. Som det ser ut nu kan hon iallafall skeppas iväg till dagis imorrn om det kniper och Brädan tänkte titta ut.

Första ansatsen till att skriva

img_4296 (MMS)

Tjejbarnet fattade genast tycke för bokstaven O. I övrigt är det kanske lite svårt att tyda skriften.


Elefantparad med överste Hathi!

img_2124 (MMS)

Elefantparad med överste Hathi!


Vardagsmiddag

Hade familjen Berg över på vardagsmiddag idag. Bra koncept, äta hemma hos nån annan sådär emellanåt, slippa laga mat, och få lite umgänge utan krav.

Tjejbarnet och Maja röjde. De var förtjusta när jag vid hämtning på dagis berättade att det var playdate i afton. Tjejerna kommer inte helt överrens dock, men det verkar oftast inte bekomma dem, de är inte så långsinta. Men en hel del skrik och drag i leksaker blir det. Det mest intressanta nu i afton tyckte jag var deras förmåga att leka helt olika lekar med varandra, samtidigt. Ljudvolymen blir hög och matron sådär, och jag tänker att det räcker nog med 2 barn. Jag brukar tänka så när jag varit hemma hos flerbarnsfamiljer, att det blir nog lagom så. De är fina och underbara, men inte så tysta och behändiga alltid.

Läxa från kvällen blir även att montera ner en dörr eller två, då de inbjuder till smällande och lekande med, vilket jag inte accepterar. Sitter dörrarna kvar så tigger man liksom om det, så det är lika bra att plocka ner dom!

Ska fortsätta boka in trevliga aktiviteter som denna, för att liksom enligt Murphys lag tvinga ut Brädan snart, det går ju på övertid nu, och ju mer roliga grejjer man har inplanerade desto större sannolikhet att en förlossning drar igång och avbryter det roliga kan man tänka...

Ibland blir man ratad

Tjejbarnet tittade besviket på mig när jag hämtade på dagis idag. "Men det var ju pappa som skulle komma och hämta mig!" sa hon och plutade med underläppen. Jag sa att vi får träffa pappa hemma om en liten stund vilket hon accepterade.

Så kom vi hem. Tjejbarnet blir först sur för att dörren är låst, kommer sedan in, ropar på pappa och konstaterar besviket att han ju inte är hemma. Surt.

Jag är inte van vid att komma som nr 2...

Dagens bak

img_9363 (MMS)

Dagens bak: Blåa (nja de blev mer gröna) kakor med hjärtan på, mmm smaskens!


Det lilla tidningsbudet.

img_2183 (MMS)

Det lilla tidningsbudet.


Intensiva veckor

Senaste veckorna har varit späckade med aktivitet, på gott och ont. Det är fantastiskt kul att flytta, men också ett helvete, ni vet... Tjejbarnet har varit tålmodig trots att hon är mitt uppe i nån form av trotsålder. Hon verkar inte sakna det gamla huset, mer än att hon klagat en del över att vi inte går till parken. Parken här i närheten är inte alls tillfredsställande, bara gungor och sandlåda, inte alls så skoj. Men vi får fixa till vår trädgård till nästa år!

Nu är tjejbarnets rum färdiginrett sånär som på lite tavlor och sånt. Vardagsrummet är i topptrim, bortsett från matsalsbord som skall införskaffas. Köket är nyrenoverat till hälften, kvar att åtgärdas är tapeterna och lite finputsning här och där. Hallen är ett vrak som skjuts på framtiden. I övrigt är huset riktigt schysst. I helgen struntade vi i inredningen och gav oss på ett par av buskagen i trädgården istället. Vi känner oss riktigt husliga och händiga faktiskt.

Nu väntar tjejbarnet på bebisen. Hon lägger huvudet på magen och pratar med den lite då och då. Vi skaffade en bebisdocka av finaste kvalitét som hon kan öva sig på, och den verkar hon gilla skarpt. Dockan fick heta Morgan, men kallas oftast bara för bebisen. Slappt nacke och tungt huvud har den även, vilket jag tyckte var pedagogiskt, men tjejbarnet bär den mest i huvudet ändå, och kastar den nerför trappan ibland, så jag vet inte hur mycket hon kopplade...

Några få kartonger är kvar att packa upp, och några möbler ska flyttas om, men på det stora hela är vi helt redo nu för att utöka familjen. Kom nu Brädan!

RSS 2.0