tjejbarnet

I fredags var det baddag, för hela familjen. Tjejbarnet åkte vattenrutch med mig, när Henkan så kommer skyndande, hållandes lillasyster i utsträckta armar. Från barnet droppar ett oroväckande ljusgult vatten. I plaskpoolen simmar små bitar av sånt som badblöjan egentligen ska hålla inne, men som pga konsistensen på eländet runnit utanför.

Jag tar barnet, gömmer oss på muggen för rengöring medan Henkan får gå med skammen till personalen och informera om olyckan.

Efter det blev det snabb bastu, på med kläderna, och flykt med svansen mellan benen. Men inte utan att först fejsa personalen igen då tjejbarnet lovats glass, och dessvärre ligger glasskiosken vid en glasvägg som vetter mot plaskpoolen där det var febril aktivitet...

Nu har en rasande lillasyster illvrålat i trettio minuter för att hon inte kan/får ha dockvagnen i soffan. Och jag tänker baske mig inte ge mig. Inte hon heller verkar det som...

Gårdagsafton hos Bergs med god mat, trevligt sällskap och två rumpvickande mini-Loreens som inte ville lyssna på nån annan låt än Euphoria:

Som kanske framgått lite smått så har lillasyster varit sjuk. Det hela började med en kvälls kräksjuka (då jag turligt nog var på jobbet och slapp ta hand om det) för att sedan övergå till sex dagars hög feber och sömn minst 22 av dygnets timmar. De första dagarna sov hon mycket mer än så, med endast tre-fyra minuters vakenhet emellanåt, då hon svepte en flaska nyponsoppa för att sedan somna om.

Under hela veckan var nyponsoppa det enda som gick ner. Annat som åts från söndag till lördag går lätt att sammanräkna; en halv köttbulle, en halv glass på stan, ettochetthalvt ägg och två flaskor välling. Thats it.

Så det var med stor glädje vi igår bjöd på pannkakor till middag och hon åt nästan två stycken. Hon är tillbaka! Idag bidde det några godisar, två mackor med leverpastej till frukost, nyponsoppa (ja hon har inte tröttnat på det det minsta), utflyktspannkakor, sand, bananer, varma mackor med köttfärs och falukorv och banan (innovativ vardagsmiddag, right?) samt den proffsiga avslutningen på dagen: bajs.

Ni läste rätt. Bajs. Under kvällens luftning av blöjbak smög hon ut i hallen, satte sig på mattan och festade till det. Jag besparar er detaljerna. Hursomhelst så har lillasyster en observant storasyster som vrålade att "Milo äter BAJS!" och kalaset kunde avbrytas någotsånär i tid. In med ungen i duschen och så sanering av mattan.

Kul att aptiten är tillbaka...

Idag har vi tankat D-vitamin på Risön. Äntligen är Milo kry och vi firade med utflykt. Eftersom alla hävdar att det är så vårigt ute så anammade jag stämningen och packade hink och spade och galonisar och såg fram emot att titta på medan ungarna grävde i sanden och klättrade runt i en spännande klätterställning de inte besökt sen oktober. Men icke.

På Risön möttes jag av två decimeter skarsnö. Baxade fullpackad vagn och två entusiastiska (faktiskt!) ungar över hundra meter isig snö. För att komma till en park helt täckt av snö. Förutom runt klätterställningarna där det smält stora sjöar med decimeterdjupt isvatten. Great success. Inledde med sedvanligt fika, och därefter hängde vi i sjöarna i några timmar. Tjejbarnet plaskade omkring och jag oroade mig konstant för att hennes begagnade goretexdojjorna, som luktar mögel efter vårvintern, skulle hålla tätt, för promenaden hem med blöta kalla fötter vore vidrig. Och prisa gudarna, skorna höll, och balansen var god, ety tjejbarnet ramlade inte en enda gång i sjöarna.

Lillasyster fröjdades i rutschkanorna. Huvudet före var stilen som dominerade. Totalt orädd. Fångades längst ned, och bars sen till trappen upp igen, och igen och igen.

Boost av D-vitamin, sol och värme var välbehövligt efter veckor av filmtittande och sjuklighet. Barnens hy är i det närmaste genomskinlig och behöver härdas lite. Fem timmars utevistelse var så efterlängtat!

Fottad några minuter efter förra bilden:

Dagens andra powernap för lillasyster, första för tjejbarnet. Mitt försök att få ut barnen en stund slutade med skrik och bråk och gnäll och sen snyftande kollaps i sängen när alla blivit sams igen. Nytt försök att gå ut efter lunch, wish me luck!

Barnen på dagis hela veckan, vi vuxna på jobbet. Ingen tid till att umgås med kidsen mer än vid middagstid och nattning, ingen tid att fota roliga bilder på kidsen, bara tid att läsa saga och pussa dem godnatt.

Men ungarna tjoar glatt iväg till dagis utan gnäll, är nöjda och glada där hela dagen. Vi vuxna är nöjda på jobbet. Livet rullar på. Ute smälter snön sakta men säkert, på Facebook kryllar det av bilder söderifrån föreställande olika våriga företeelser som inte kommer dyka upp här förrns i maj. Idag snöade det lite.

Mycket längtan till vår och sommar och lättklädda barn som kan springa i gräset. Längtan efter en bättre sommar än den förra.