Sommarlovsinledning
Det här gänget har vi hängt med den här helgen. På bilderna ser det ut som det varit värsta sommaridyllen, och det stämmer väl till viss del, åtminstone lördagen var sol och värme. Då hann vi klämma in utflykt till solig Nämfors, revbensgrill och många timmar i trädgård/på veranda. Söndagen svinkall, men vi tog tappert en sväng till Risöbadet där barnen fick blå läppar på fem minuter. Men man måste ju försöka...
Så nu har sommarlovet börjat. Kidsen är lediga sen i fredags, och åker med far sin ner till Stockholm imorrn. Det ska umgås med släkt och springas barfota över sommarängar och samlas maskar och badas i sjöar och ätas jordgubbar och annat sånt viktigt.
Fantastiskt att ha Annie och Matty och Elliot-Maisey så nära nuförtiden, nyinflyttade stockholmare numera!
Själv jobbar jag en månad till.
Stortjejen
Tjejbarnet jublade hela dagen igår efter att ha upptäckt sin första lösa tand. Hon gick omkring här hemma och bröstade sig och kände sig stor.
Imorse var det inte lika kul, då hon vid frukostbordet fick världens sammanbrott eftersom hon inte kunde äta upp sin macka, det gick ju inte att bita! Tårarna sprutade som om hon skulle svälta ihjäl.
Det serverades sedan uppskuren kaviarmacka utan kanter, och nyponsoppa. Så hon slapp svälta ihjäl.
Att skämmas ihjäl
Ligger i sängen och våndas just nu. Kan inte somna. Insåg nämligen för en liten stund sen, att tjejbarnet skulle ha gått på kalas idag, men att vi totalt glömt bort det idag. Vi visste ju om det igår?! Hur fan går det till!
Medan tjejbarnet har haft en bra dag hemma med pannkakslunch och sedan bad, så har det varit kalas hos stortjejen nerför gatan. Kalas och stortjejer som är det bästa tjejbarnet vet! Hon skulle ha rosaglittriga klänningen och guldskorna. Och hon har ju inbjudningskort, och visste ju att hon skulle gå. Fatta besvikelsen imorrn när vi berättar för henne att hon missat det.
Jag är världens sämsta mamma idag.
Jag törs fan inte berätta.
Ta kort!
Lillasyster har lärt sig posera av att observera tjejbarnet. Nu är det helt omöjligt att ta fram mobilen i hennes närvaro utan att hon lägger huvudet på sned, sträcker ut tungan och armarna, eller säger tadaa!
Mamma, dott! tjoar hon, och visar med fingrarna att jag ska ta kort.
Men man får bara en chans, för sen måste hon ju få se resultatet...
Mamma, dott! tjoar hon, och visar med fingrarna att jag ska ta kort.
Treordsmening
Lillasysters ordförråd är ju inte det största, men utvecklas sakta men säkert. Nåt ord i veckan, eller varannan vecka, kan hon lägga till. Igår var det "buss".
Idag blev det nån form av mening:
"Appa! Äkoo. Ijää. Mamma!"
Översättning: Jag tappade skon, hjälp mig mamma!
