Uppe på berget

Tog en tur upp på berget idag, SM i skidskytte. Lillasyster sov som vanligt igenom det mesta, tjejbarnet kollade lite sporadiskt på nån skidåkare som swishade förbi (i ärlighetens namn var även jag ganska ointresserad, sikten var dålig bakom all publik).

Solen sken och allt var rätt så behagligt faktiskt. Tjejbarnet tyckte det var helt ok, men det stora lyftet kom då Freddie ,15 veckor gammal, dök upp!

Efter en halvdag ute i solen var det en trött och kall tjej som kröp ner under filten i soffan, och en annan pigg och varm tjej som kröp fram ur vagnen efter att ha sovit sig igenom dagen...


Pyssel

Tjejbarnet har tejpat sig en vagn som dras av hunden Bitte. Lillasyster fick en egen plats i sidovagnen.

Tyvärr en dålig bild, men nåt ska jag väl bjuda på.


Flopp och flipp

Idag fick det bli en hemmadag, då tjejbarnet inatt fick en läbbig hosta (som inte verkade vara långvarig). Då skall hon roas, men idag var det ruggigt väder. Hon ville gå ut men inte jag. Tillslut höll det inte längre, jag fick bylsa på mig och sätta mig på verandan. Vicka på barnvagnen för att få lillasyster att sova, och hejja på tjejbarnet som sprang omkring i trädgården.

Hon tjoade och gungade på verandan, och flög på mage på gungan, tippade framåt och bromsade fallet med nosen. Ack ack, näsblod och katastrof! Jag var orolig för tänderna, men de klarade sig helt, det var snoken som tog stöten. Ringde till mormor och beklagade sig lite, då började det hemska gå över.

Och då, i eländet, så ser tjejbarnet att granntjejen kommer hem. Wilma 6 år. Tjejbarnet gick själv över för att ringa på. Och fick komma in och leka! Hon har längtat hela vintern, efter att få hälsa på hos grannarna, och jag bara nekar och nekar. Det har ju varit vinter, och folk går ju i ide liksom. Men nu äntligen! Tjejerna försvann upp på Wilmas rum, och sen ut i trädgården, och tjejbarnet var i sjunde himlen. All uppmärksamhet från en stor tjej!

Det var stooora tårar då jag avbröt för hemgång. Det är inte det lättaste att förstå att det börjar bli sent när det är så ljust ute. Och om tjejbarnet fick bestämma så skulle hon vara kvar hos kompisar jämt...

Mosad tjejbarnsnos:


Alla målar!

Gillestugan renoveras, och hela familjen hjälper till!

Tjejbarnet målar golv, mage, händer, fötter och litelite vägg. Lillasyster inspekterar.


Caught in action

Fångad in action så skulle man lätt kunna tro att tjejbarnet är fett grym på fotboll!


Trött

Hade förresten en rätt trött tjej här hemma idag. Tjejbarnet slocknade i soffan kvart över fem. Vägrade sen vakna, ville inte äta middag, utan bars upp till sin säng vid sextiden.

Återstår att se om det håller hela natten...

Ingen bild från idag, men två sovtjejer i taxin, trötta efter flygresan hem från Österrike:


Det bidde rosa

Med feta plånböcker efter löning begav sig hela familjen ner på stan för att sätta sprätt på slantarna. Det bidde varmkorv, hatt till far, lunch på stan, och så vårjacka till tjejbarnet. Klok som jag är så hade jag ju researchat och funnit de mest prisvärda skaljackorna. Liksom tidigare år hamnade vi på Kappahl (med rabattkupong i högsta hugg) och tjejbarnet guidades mot hyllorna. Jag försökte att liksom lirka henne förbi de rosa, hittade en fin ljusblå (som är hennes mest klädsamma färg), jag oh:ade och ah:ade över dess tjusighet och hon köpte det! Hon tyckte den var fin!

Men de fanns bara i fel storlekar...

Hittade grön, passar bra med röda skalbyxor som redan är köpta. Tjejbarnet accepterar även denna jacka! Sicket flyt!

Dessvärre passerar vi de rosa på väg till provhytten. Och gissa vilken färg det blev tillsist? Ljusrosa. Kommer vara brun inom två dagar... Men hon blev glad! Och kvaliteten är ju densamma oavsett färg!


På "pappas lekjobb"

Fredagar är lediga från dagis, och förmiddagarna tillbringas på "pappas lekjobb", dvs öppna förskolan i kyrkan. Idag utforskas utklädningslådan:


Att dra ut på nåt till förbannelse.

Att hämta tjejbarnet på dagis är ett helvete. Oftast. Vissa barn klarar att gå på korta promenader, andra inte. Tjejbarnet är en av de ungar som inte klarar att gå mer än tvåhundra meter på kommando. Och då om hon inte vill? Inte en millimeter...

Dagens hämtning på dagis gick som följer:

13.00 Jag kommer till dagis. Då vi går in genom grinden vaknar lillasyster, som sovit i tio minuter och alltså inte är på nåt sprudlande humör. Upp med ungen ur vagnen och in på Haren.

13.01 Tjejbarnet lokaliserat med hjälp av dagiskompisar (som om det skulle behövas, hon är alltid i dockvrån).

13.02 Tjejbarnet ska bestämt visa upp sin dans iklädd prinsessklänning. Jag informerar om att efter dansen ska klänningen av och vi ska gå hem. Tittar sen pliktskyldigt på dansen. Lyssnar på kort rapport från pedagoger som berättar lustiga incidenter från dagen. Under tiden skriker lillasyster och tre dagisbarn vill klappa henne i ansiktet och stoppa sina smutsiga fingrar i hennes mun.

13.05 Dansen är inte slut.

13.06 Dansen är slut, tjejbarnet ligger nu på golvet och håller i klänningen. Skriker och vägrar klä av sig. Vrider sig som en ål och blockerar vägen för mellisvagnen som ska köras förbi. Jag svettas, så även lillasyster.

13.07 Vänlig pedagog har hjälpt till, klänningen är av. Springer lydigt iväg och letar rätt på sina strumpor medan jag räknar till tio, ett poäng till mig för fyndiga roliga mamman. Vinkar glatt hejdå till alla. Går mot hallen. Hittar en spegel med klisterlappar på och fastnar givetvis. Men se, den gubben går inte, jag tar tjejbarnet i armen och leder henne vidare. Ha, ett poäng till mig igen!

13.08 Sitter på bänk i hallen och tramsar med strumppåtagningen. Ramlar baklänges ner i golvet och slår sig illa. Samtidigt kommer jobbigt barn som vill peta på lillasyster som är varm och skriker på golvet.

13.10 Börjar sluta hulka och snörvla. Jobbiga barnet petar fortfarande på lillasyster.

13.15 Alla kläder på tillslut. Tjoho! Lillasyster i vagnen, svettig, petas/klappas fortfarande på av jobbigt barn som nu sjunger muntra sånger för att göra henne glad. Funkar stundtals. Jag vill morra och jaga iväg ungen, men har varit upptagen med overall och kängor och letat efter försvunnen mössa.

13.16 Nu går vi ut genom dörren. Då ska tjejbarnet bajsa.

13.25 Tjejbarnet har inte bajsat klart än. Dinglar med benen och sjunger sånger på muggen. Jobbiga barnet petar fortfarande, men hämtas äntligen av en pedagog.

13.30 Nu går vi igen! Knallar ganska smärtfritt iväg till Lidl. Tjejbarnet på vagnen, Lillasyster kollar sig nöjt omkring. Fan vad bra det går!

13.40-14.00 Handlar, går rätt bra. Tjejbarnet mutas med påskris och äpple. Lillasyster nöjd.

14.01 Påbörjar vandringen uppför, nu återstår 400m uppför. Och vagnen är fullastad, tjejbarnet måste gå hela vägen. Hon som aldrig klarat att gå hela vägen på under tre timmar. Jävla skit, det kommer aldrig att gå.

14.10 Vi har gått hundra meter. Tjejbarnet sitter i gruset och smetar med händerna. Äpplet är sandigt och äckligt. Lillasyster har tröttnat och gallskriker. Vi har motvind. Egentligen vill jag bara stå kvar, njuta lite av solen som faktiskt värmer, och låta tjejbarnet utforska gruset i lugn och ro. Men det blir svårare med skrikande småsystrar i sällskap. Ringer barnafadern som kommer och möter. Skönt.

14.30 Hemma. Pustar ut. Lillasyster sover i vagnen, tjejbarnet smetar med lera som tittat fram under snön i trädgården. Vi klarade det idag igen!

Åsså lite för di vuxna också...

Nöjen för mammor och pappor (med tillgång till barnvakter)

Semestern i bilder

Fyra dagar tidigare än planerat for vi så iväg till Österrike och exilsläkten, Annie och Matty. Bilderna får typ tala för sig själva, det var en härlig resa!

Väntar på flyget, tjejbarnet är peppat. Lillasyster uppför sig.


Påväg till after ski, vädret har ännu inte börjat bli paradisiskt.


Ingen skidåkning första dagarna (barnvakterna hade inte kommit än ju!), så tjejbarnet pysslade med annat. Hjälpte duktigt till att duka i restaurangen bland annat.


Strosade längs med sjön i Zell am Zee, och matade svanarna. Hysteriskt kul! Tjejbarnets nya bästis är mr Mat.


Så blev det dags för skidpremiär. Tjejbarnet tyckte det var kul i tio minuter, men dom minutrarna var åtminstone superkul! Tummen upp i betyg!


Och pappa joinade familjen, vilket jubel! Eftersom inte Norwegian strejkade så anlände pappa, mormor, Jimmy och Leena på lördagen. Tjejbarnet hälsade far med kramar och pussar.


Som tidigare nämnts, så var det ju häst och vagn som gällde en av dagarna, tjejbarnets favvo! Tummen upp även för hästarna.


Åsså bästa lammen. Som hon grät då vi skulle gå. Och så frågade hon i flera dagar om vi skulle tillbaka till dem. Man fick ju krama!


Nästan allihop


Åka lift med mamma, varv efter varv. Också tummen upp!


Tyska lillasyster, och tyska pappa. Sehr cool!


Jimmy och tjejorna


Jobbigt med semester, slaggar lite hos tant faster.


Gulligaste lillasyrran


Jahapp, det var det det. Nästa år ska tjejbarnet lära sig svänga på skidorna! Och lillasyster ska knuffas nerför backen i pulka åtminstone!

Lite om vad mormor och Tjejbarnet har sysslat med sista tiden!

En vecka går fort, särskilt när man får barnvakta sina finfina barnbarn. Jag har nog aldrig varit en vecka tillsammans med två små utan att höra något gnäll! Bara lite när minstingen var hungrig (fixades med nappflaska) och när Tjejbarnet gjorde illa sig i en kana. Förövrigt bara solsken!

Den snällast storasystern som finns. Lillasyster skiner som en sol så fort Tjejbarnet visar sig.

När man är på skidsemester ska man givetvis åka skidor också. Tjejbarnet kommer att bli en stjärna men det är en liten bit kvar innan svängarna fungerar.

Morfar är den bästa skidläraren, många har han lärt åka bl.a mamma som är en stjärna i backen nu.

Backen var "jättehög"

Mycket lek blev det och oftast ute i sol och mycket snö. I slutet av veckan åkte alla kläder av. Solen sken från en klarblå himmel

Mormors resväska var fylld med diverse saker som blev mycket användbara.

Trollen badar.

Kompisar hela veckan

Finfin koja som skuggar.

En populär resa var med hästar (som hade pinglor) och vagn, långt in och upp i alpvärlden. Där fanns det pyttesmå lamm som var så svåra att lämna, då kom tårarna fram. "Vi ses i morron lammen" (mamma har nog någon fin bild på dem)

En riktig skidåkare åker lift ända upp i himlen över molnen!

Självklart "after skii! varje dag och det bästa var att "riva" upp (framförallt killarna) till dans!

Morbror dansar Tango.

Saft ska man också ha som alla andra!!!

Lillsyrran och morfar "chillar"

Efter en av de intensiva dagarna, lite film med Tant faster Leena.

Ett år till nästa gång! Som tur är så kommer vi ses många gånger innan dess!

Mormor

 


Tjejbarnet på toppen

Tjejbarnet uppe på tvåtusen meters höjd, i sällskap med veckans barnvakter.


Lilla semesterbarnet

På plats på afterski i Henterglemm hos moster.

 


Semesterbarnet

På plats i Salzburg. Det är varmare nere på kontinenten konstateras.

 


Pepp och opepp

Har hastigt bokat om nästa veckas semester, eftersom viss risk för strejk hos flygbolaget föreligger.

Således ska jag nu på ett dygn packa till två barn och enochenhalv vuxen (Henkan och friluftsliv går inte hand i hand och han behöver lite stöd). In med allt i bilen, barnvagn och skidor och tusen väskor. Rigga lilla tvn i baksätet för att underhålla stora barnet. Tömma komposthinken, laga mat, tvätta och hänga tre maskiner, underhålla barnen, amma, ställa krukväxterna i vattenbad (borde gjorts för en vecka sen minst), avboka läkartid, skicka traderapaket, växla pengar, avbeställa DN, stå ut med gråt och skrik, och inte glömma nåt.

Henkan är i Östersund till på onsdag, kommer förhoppningsvis med ostrejkande flyg på lördag. Själv har jag begynnande lunginflammation, feber och hostan från helvetet. Imorrn kör jag ensam 60 mil till Stockholm, med två barn som SKA sova hela vägen.

Wish me luck!


En sväng på stan

Dessa många faderslösa dagarna måste fyllas med något för att tjejbarnet ska vara kul att umgås med. Igår bidde det vinterfest på stan, som vanligt med familjen Berg. Tjejerna åkte renrajd, och hundspann, och klättrade på snöhögar, och åt korv, och uppförde sig riktigt bra.

Vi var två mammor som iaf var övertygade om att tjejerna skulle vara så övertrötta när vi kom in så att eftermiddagen/kvällen skulle bli i det närmaste olidlig med 100% tjafs, men tjejerna överraskade oss och lekte fint långa stunder. Vi hann med fika och hus- och bebisprat, great success!

Blev kvar på middag, och den frånvarande fadern kunde även joina. Längtar till semester, och perioder utan kvällsjobb två kvällar av tre, det är slitigt att vara själv med kidsen varje kväll...

Vem ska hålla vems hand? Vem håller för hårt, eller drar för mycket? Enkla ting som kan orsaka stora konflikter...


Shit vilken frustration!

Vårat annars så intelligenta tjejbarn framstår ibland som lite bakom. Eller är hon så smart att hon lurar oss föräldrar totalt?

Det har med spel och pussel att göra. Idag har tjejbarnet fått leka med pappas nya iPad. Det här blir succé, tänkte vi och laddade hem en trevlig barn-app. Tjejbarnet tittade på medan vi pekade lite på skärmen. Uppmuntrade henne till att prova. Hon testade lite försiktigt, man skulle med fingret dra legobitar över skärmen och placera på olika ställen. Som var utmärkta. Ok att hon inte fattade direkt, men efter att fått det visat för sig ett par gånger och själv gjort det ett par gånger så tycker man ju att hon borde förstå, när exakt samma moment ska utföras tio gånger i rad. Men icke. Och när det poppar upp en bild på en pingvin, så skulle man kunna tro att hon ska koppla, och trycka på bilden av en pingvin? Icke.

På varsin sida om tjejbarnet satt jag och Henrik, och bet oss i tungorna för att inte idiotförklara barnet och döda hennes intresse helt. Men det är ju så frustrerande! Ibland poppade det upp en blinkande pil på skärmen, och man kan tro att en treåring skulle ha nån form av upptäckarlusta? Vilja se vad som händer? Provtrycka? Nej.

Med sammanbitna tänder nästan väser man ut ett försök till positiv förstärkning: "Så trycker du på pilen. Den gula! Som BLINKAR! Bra!" och tjejbarnet trycker. För att sedan på nästa bild fastna på exakt samma moment.

Som att hon inte vågar prova. Hon vill att vi ska göra. Hon verkar inte vara rädd för att göra fel, hon verkar typ rädd för att försöka. Samma som när vi lägger pussel. Eller ritar, samma sak. Hon vill titta på när vi gör. Är det så att hon förstår hur man gör, men vill få oss till att göra allt, och underhålla henne? Det känns som så.


RSS 2.0